Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Dynamiken i det moderna samhället gör att förutsättningarna för företag och organisationer ständigt förändras. Informationssystemen blir då väldigt viktiga för att företagen skall få rätt information i rätt tid. Även informationssystemen måste ibland förändras och kraven på ett nytt informationssystem anges i en kravspecifikation. Denna kravspecifikation upprättas i den del av systemutvecklingsarbetet som kallas för requirements engineering (RE).Denna rapport är ett examensarbete inom det systemvetenskapliga programmet vid Högskolan i Skövde. Författaren har tidigare arbetat som byggnadsingenjör i flera år och gör i detta arbete en jämförelse mellan byggbranschens kontraktshandlingar och systemutvecklingsområdets kravspecifikation.

Skanska Sverige AB vill undersöka möjligheterna att Svanenmärka sitt flerbostadshuskoncept ModernaHus. I dagsläget är det endast småhus som kan Svanenmärkas. För att få ett småhus Svanenmärkt krävs att 50 obligatoriska kriterier uppfylls, samt att bland 8 poänggivande kriterier erhålla 23 poäng. Rapporten är gjord som en fallstudie på ModernaHusprojektet Söderberg 3 i Kristianstad. Analysen utfördes i två delar.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

Byggsektorn står för för en betydande miljöpåverkan på grund av sektorns stora omfattning. Då samhället strävar mot en hållbar utveckling har krav börjat ställas på att sektorns resursförbrukning och miljöpåverkan måste minska. Ett sätt att åstadkomma denna förändring är att använda sig av miljövärdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras på intervjuer med beställare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrån frågeställningarna: • På vilket sätt arbetar ni med miljöfrågor inom företaget idag? • Vilka miljövärderingsparametrar använder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

Den 31 augusti 2007 lämnade det norska och svenska högkvarteren in ett förslag på fördjupatförsvarssamarbete mellan länderna. Det råder det inga som helst tvivel om att den mest väsentligadrivkraften för detta samarbete är ekonomi. Bägge länderna riskerar att förlora väsentliga delar avsina förmågor p.g.a. nedskurna budgetar. Man vill därför åstadkomma ett ?ömsesidigtförstärkande? av de bägge ländernas produktionsförutsättningar.

Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan.Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..

Ungdomars inställning till droger har ändrats de senaste åren och därför har vi funnit det intressant att ta reda på hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville få tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de städer vi snart kommer att jobba i. På grund av arbetets storlek valde vi att avgränsa oss till en skola och utgick från skolan och fritidsgårdens syn på problemet. För att inhämta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige på fritidsgården i området. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vårat arbete.

Skolan är ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprätthålls. Både skolpersonal och föräldrar vill givetvis att barnet får den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det är av största vikt för barnets välmående att de båda parterna känner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig själv utan är en process som innebär återkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen på hur föräldrakontakten skall se ut.

Byggbranschen har på senare tid, som ett led i att sänka kostnaderna och öka marginalerna, uppmärksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebär att hitta en rad mått, både på för den strategiska inköpsfunktionen på koncernnivå och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebär syftet också att lägga grunden för en modell som kan mäta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mått och tillvägagångssätt och resonemang som använts för att hitta måtten. Modellen och måtten behandlar Skanska, år 2010.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och öka förståelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nätverk. Metod: Studien är designad utifrån en föreställning om produktplacering som en kommunikationsform där samarbete är centralt. Tillvägagångssättet består i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet från fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmän art, för att (i viss mån) kunna generaliseras.

The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent..

Empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellt eftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet i utformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätt i mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskorna ser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheter patienterna har av empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt i relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie är baserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessa artiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samt maktobalans och envägskommunikation.

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation ? en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning.