Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

This study aims to look at female executives? view of their leadership in the male-dominated construction industry. The study is  qualitative and focuses on the respondents' subjective perceptions. We have conducted six interviews with women in different companies whose positions within each company varied. Using theories of subjectivity, emotions, impression management and organizational structures, to support the analysis conducted, this study shows that there are obstacles for women in the industry, but it also shows that it  seems to be facing a brighter future.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på.

Det sker många möten mellan föräldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med föräldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka i vilken grad föräldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer på två förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var även att urskilja aspekter som främjar eller hämmar en god relation.

Detta är ett självständigt arbete bestående av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet i nära samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta närmre på vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att främja användandet av museum som arena för lärande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvärldsanalys. I denna ingår en enkätundersökning, två observationer av guidade visningar, ett besök på museet med en barngrupp samt inläsning av tidigare forskning på området.Produkten är ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berättelse, tänkt att kunna användas av pedagoger och barn inför ett besök på Museum Gustavianum. Ambitionen är att materialet ska väcka upptäckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrågan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och näst intill omöjligt att hålla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager så att det motsvarar efterfrågan har nästan varit en omöjlighet. En lösning på lagerstyrningsproblematiken är Vendor Managed Inventory (VMI) som innebär ett tätare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahåller information om lager och efterfrågan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som främjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebär till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra människor. Det är inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör även vårdnadshavare eller annan närstående person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det är tänkt och då är föräldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska få en fungerande skolsituation. Familjeklass är en arbetsmodell där vårdnadshavare, under en tidsbegränsad period, involveras i skolan.

Andelen äldre invånare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sätt att ta hand om de äldre. Deras vision är attskapa ett intelligent hem som kan stödja de äldre i sitt kvarboende. Konsortiet består inuläget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vårexamensarbete är att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras på ett konsortiumunder utveckling.