I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgått ifrån de faktorer som teorin förespråkat och jämfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i många fall skiljer sig mellan teori och empiri. Utifrån undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har påverkat införande mest i de undersökta företagen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka vad lärare har för tankar om hälsa och hur deras tankar påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa.  De huvudfrågorna som har ställts i den här studien var: Vad är lärarnas tankar om hälsa? Vad lär idrottslärarna ut om hälsa under idrott och hälsa lektionerna? På vilka sätt görs hälsoundervisningen meningsfull inom idrottsämnet? Hur kan idrottslärare utveckla området hälsa inom idrottsämnet i skolan? MetodAnsatsen är den kvalitativa där det utvalda verktyget är intervju med öppna frågor. Utöver de huvudfrågorna skapades det underfrågor för att föra diskussionen.  Lärare som är yrkeserfarna och utbildade inom idrottsämnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frågeställningarna berör hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes antingen på plats eller via telefon och intervjufrågorna skickades i förväg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lärarnas svar samlades under respektive fråga för att underlätta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrågade lärare från Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. Idrottslärares tankar om hälsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hälsa så att man orkar med sin vardag mentalt.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen.

Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa..

The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a ?short-time? ward in the county of Västernorrland.The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being.

Processorienterat synsätt präglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling återfinns även bland affärssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affärssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer affärssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras på sju intervjuer hos fyra affärssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta Salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Syftet med denna studie är att genom fritidslärarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek på skolgården. Följande frågeställningar besvaras: Hur använder fritidslärarna utomhuslek på skolgården som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter består av sex utbildade fritidslärare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgår vi  från Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa, pragmatismen och Gardners teori om människans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslärare använder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever..

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistå sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor från den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod där tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.