I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltså en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet påverkas av förändrad Salthalt. Två marina bakteriesamhällen har studerats och jämförts, dels ett Skagerraksamhälle samt ett Östersjösamhälle. Dessa två samhällen utsattes gradvis för hög respektive låg Salthalt och efter avslutat experiment hade Skagerraksamhället en låg Salthalt dvs Östersjöbetingelse och Östersjösamhället övergått till hög Salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att både funktionalitet och diversitet påverkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).

Andningsbefuktare är en av produkterna som Datex Ohmeda tillverkar i Gällivare. Befuktningsmaterialen består av fiber och skumplast. För att erhålla en befuktning i andningsfuktaren tillförs en saltlösning. Befuktningsförmågan beror av Salthalten i lösningen. För närvarande tillförs salt manuellt till lösningen.

I denna studie undersöks hur vattenmiljön förändrades i ett område av västra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att återskapa hur vattnets Salthalt förändrades i området genom att studera förekomsten av fossil från saltvattenkrävande bentisk kalkskalsfauna i lera från perioden.Fossil hittades från sju år, 10 395-10 388 lervarvsår BP, av den 31 år långa period, 10 410-10 379 lervarvsår BP, som har undersökts. Utifrån fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var bräckt under dessa sju år. Eftersom att fossil inte hittades från tidigare och senare perioder Därför är det möjligt att vattnet var bräckt både före och efter denna period.Det som begränsade de undersökta arternas utbredning i området var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till området i och med att området befann sig mellan två större utlopp av glacialt smältvatten.Därför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var bräckt under den undersökta perioden, även visat en succession av arter i Yoldiahavet.I studien identifieras också en 4 år lång kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsår BP.

I Stockholms innerskärgård, som sträcker sig från Mälarens utlopp i väster till Trälhavet i nordost, är miljögifter och eutrofiering två av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbättrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnå en ?god vattenstatus? krävs fortfarande återgärder. När det gäller effekten av föroreningar är det av stor vikt att känna koncentrationen då denna ofta är avgörande för hur stor påverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan källa och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta ämnens koncentration.Syftet med detta examensarbete var att hitta den lämpligaste indelningen av innerskärgårdens fjärdar och med hjälp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika områden i Stockholms innerskärgård.Den konstruerade modellen har beräknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassänger med hjälp av massbalansen för salt (Knudsens relationer).

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög Salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög Salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Salt används i stor utsträckning på våra gator och vägar i syfte att bekämpa halka. Detta salt påverkar ofrånkomligen intilliggande lignoser och därmed är det intressant att veta hur de påverkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta än andra. Detta för att underlätta vid utformningen av vägnätsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om ämnet. Detta kandidatarbete gör en sammanställning av elva sådana rapporter för att kartlägga eventuella mönster. Tre frågor ställs: Finns det något gemensamt bland de lignosarter som nämns i litteraturen som toleranta för saltpåverkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkänsliga? Hur är respektive forskning kring lignoser och saltpåverkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns några gemensamma faktorer utan de består av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bättre ljusabsorbering vid ökad Salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i växten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer på fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanställning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, måttligt toleranta eller känsliga för saltpåverkan.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög Salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Vibrio vulnificus är en halofil bakterie, som framförallt har hittats längs med Golfkusten i USA och i flera asiatiska länder. Den kan orsaka gastroenterit, sepsis eller sårinfektioner och medför en hög mortalitet. I USA står den för en stor del av de skaldjursassocierade dödsfallen. Såväl ostron, fisk och musslor som sediment, vatten och plankton har i olika studier beskrivits som reservoarer för V. vulnificus.

Torsken har minskat i Östersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestånd är idag under en hållbar nivå. För artens överlevnad krävs det en viss Salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. Torskbeståndet är uppdelat i två populationer, ett östligt och ett västligt. Eftersom torsken rör sig över stora ytor och finns i ett begränsat antal anses den vara en gemensam resurspool. Problem som kan uppstå i och med detta är överfiske.