Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

Dagens organisationer använder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att på så sätt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, så som till exempel lägre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig på marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem är att de möjliggör för till exempel att två skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjälp av mindre eller större nätverk, oberoende av var de än befinner sig i världen. Med hjälp av detta så kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. Då de flesta organisationer på ett eller annat sätt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, så måste det finnas någon form av skydd mot både yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det även lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att fråga sig själva om deras personliga information är tillräckligt skyddade.Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunens befintliga integrerade system är till-räckligt pålitliga när det kommer till individens personliga information.För att kunna nå fram till ett resultat så fokuserade vi arbetet på hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns så många studier kring integrerade system och säkerhet rörande per-sonlig information.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Detta arbete består av två delar. En litteraturstudie med stort fokus på jorden och en praktisk undersökning av trädraden vid Västergatan i Eslöv där vegetationen består av Acer platanoides och Stephanandra incisa 'Crispa'. Litteraturstudien omfattar: ? egenskaper man kan förvänta sig i en urban jord ? markpackningens betydelse för jordens vattenhållande förmåga samt för växterna ? vikten av lufttillgång för växternas rötter ? hur markporförekomsten påverkar dräneringsförhållandena i jorden ? kort om pH och näringsämnen ? hur vägsaltning påverkar marken och växterna ? vikten av etableringsskötsel, åtgärder vid slitage/sabotage ? kort om ohyra och rotskador vid anläggningsarbete Fallstudien omfattar: ? undersökning av träden genom ? omkretsmätning av samtliga träd på den aktuella sträckan ? årsringsmätning med hjälp av borrkärnsprover hos fem slumpmässigt valda träd ? okulär analys ? undersökning av marken genom ? enkla jordanalyser med hjälp av agronomkäpp ? att känna på marken med penetrometerkäpp ? analys av en 94 cm djup provgrop, med dess fyra horisonter ? bedömning av rotförekomst I min undersökning har träden varit svåra att analysera, eftersom de saknat bladmassa och grenverket sitter mycket högt. Jag tog borrkärnsprover ur veden för att bedöma årsringstillväxten, men dessa är för få för att jag ska kunna dra några pålitliga slutsatser ur dem och jag har enbart hittat borrkärnemätning på en lönn i litteraturen. Min slutsats är att marken är kompakterad till kraftigt kompakterad, beroende på djup.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Detta examensarbete jämför olika rättighetsupplåtelser som kan användas för att säkra allmänna VA-ledningar som ligger i mark som inte ägs av ledningshavaren. När fastighetsägaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de välja att säkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrätt. Avtalsservitutets främsta egenskaper är en låg upprättandekostnad, går att upprätta snabbt samt att den underlättar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrättens främsta fördel är att den gäller med bästa rätt i fastigheten. Jämförelsen mellan de olika rättigheterna visade att ledningshavaren borde använda sig av ledningsrätten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bättre för situationen kan även den användas. När det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrätt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för äldre med demenssjukdomar och trycker på trädgården som en hjälp i arbetet att stärka livskvaliteten. Arbetet är en litteratursökning där material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trädgård. Här berörs behovet av trygghet och självständighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trädgård har en positiv effekt. Genom att använda olika igenkännbara element i trädgården går det att skapa en miljö som den boende känner sig trygg och kan orientera sig i.

Bakgrund: Av de kroniska sjukdomarna i världen orsakar hjärt-kärlsjukdomarna 17,5 miljoner dödsfall per år. Läkemedel som används för prevention mot hjärt-kärlsjukdomar är bl.a. statiner. Enligt Socialstyrelsen hämtade 455 716 patienter ut läkemedel från läkemedelsgruppen statiner från apoteken år 2011. Mellan åren 1988-2012 har Swedis (biverkningsdatabas) fått inrapporterat 24 biverkningsrapporter relaterat till statiner och neurologiska biverkningar som berör syftet i studien (perifer neuropati, polyneuropati, neuropati).

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.