Sökresultat:
958 Uppsatser om Sakrättsligt skydd - Sida 16 av 64
Implementeringsproblem i sÀkerhetsarbetet
Municipal safety work is an issue frequently discussed. The new legislation about accident prevention obeys the Swedish municipality to present an action program for accident prevention. In BorlÀnge municipality there has been no sanctioned proposal for a program. This report presents the problems found and gives proposals for improvements in the future safety work. The guiding words should be unambiguousness, able to control and not too complicated.
"Att inte vilja leva i skuggan av en verklighet" En utvÀrdering av skyddsÄtgÀrden larmtelefon för brottsoffer
Syftet med utvÀrderingen Àr att utvÀrdera skyddsÄtgÀrden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvÀrderas utifrÄn dess mÄlsÀttning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det Àr viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att pÄ ett kompetent sÀtt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestÄende av enkÀter och intervjuer, har larmtelefonens mÄlsÀttning utvÀrderats utifrÄn en mÄluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. UtifrÄn resultaten har larmtelefonen visats pÄverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet.
PantsÀttning utan besittning
Den som lÄnar ut ett belopp mot sÀkerhet i pantrÀtt har ett förhÄllandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte sjÀlv innehar pantegendomen med besittningsrÀtt, utan mÄste lita pÄ att den som innehar egendomen inte lÀmnar ut den till gÀldenÀren eller nÄgon annan eller pÄ annat sÀtt avhÀnder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rÀttsförluster. Uttryckt pÄ ett annorlunda vis kan man sÀga att en denuntiationspanthavare löper större risk Àn en besittningspanthavare. Mitt syfte Àr att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsÀtter sig för jÀmfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsÀtter sig för..
Förutsebar skattelagstiftning. En prövning av företagsskattekommitténs bolagsskatteutredning 2014
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterÀttsliga legalitetsprincipen och det skatterÀttsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgÄngspunkt i gÀllande rÀtt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det stÀller krav pÄ att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det stÀller ocksÄ krav pÄ att lagstiftning endast verkar framÄt i tiden.
Elektroniska patientjournaler - inre sekretess och grÀnserna för Ätkomst
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.
Nytt viltskydd för skogsplantor
Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..
HÀlsobaserade riktvÀrden för arsenik, bly och kadmium pÄ förorenad mark : En undersökning av riktvÀrdenas kÀnslighet för val av toxikologiska grÀnsvÀrden (TGV)
LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.
Vilket rÀttsligt skydd har konsumenter vid smÄhusentreprenad?
Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.
Datorstött samarbete : kunskaper och förvÀntningar
Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) Àr ett vÀxande omrÄde idag, bÄde bland anvÀndare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för mÀnniskor som samarbetar i grupper för att uppnÄ faststÀllda mÄl. Mitt arbete har omfattat en undersökning pÄ Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att faststÀlla anvÀndares Äsikter om vilka förvÀntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att omrÄdet datorstött samarbete innebÀr. Arbetet har genomförts dels via en enkÀtundersökning och dels via en intervjuundersökning.AnvÀndare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i Àmnet datorstött samarbete, dÀr kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.
Skyddsregler i tryggandelagen
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda vad lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfÀstelse m.m. (tryggandelagen) stiftar om de olika skyddsreglerna. Krav pÄ nöjaktig placering, begrÀnsningar för ÄterlÄn och skydd vid överlÄtelse av verksamheten och hur dessa regler skyddar pensionsborgenÀrerna. Metod:Vi arbetar utifrÄn den rÀttsdogmatiska metoden.Slutsats:Fler företag vill bilda pensionsstiftelser och dÄ behövs det ocksÄ en bra reglering och lagstiftning pÄ omrÄdet. Vi har skrivit om bakgrunden till pensionsstiftelser, dÀr vi har behandlat pensionsystemet och vilken lagstiftning som Àr aktuell pÄ omrÄdet.
Kapitalskyddet i aktiebolag: Med fokus pÄ vÀrdeöverföringsbegreppet
Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.
Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
Strandskyddsdispener - hur kommer dispensgivningen att förÀndras med förnyelsen av strandskyddslagen?
Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950,
Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra
allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle
fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny
betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av
en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och
förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev
generellt och dÀrmed obligatoriskt.
Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och
innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom
100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.
Strandskydd: ett skydd för framtida intressen - eller ett hot mot glesbygdens utveckling
Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.
Att leva med urininkontinens efter prostatektomi
Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer.
En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr
urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens
efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ
litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och
Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd
ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.