Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde. Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp.

Studien handlar om hur pedagoger inom förskolan ser på jämställdhetsmålen i läroplanen och hur de arbetar med jämställdhet i förskolan. Studien har intervju som forskningsmetodik. Sammanlagt har tre intervjuer genomförts i två yrkeskategorier varav en barnskötare och två förskollärare. Resultaten från intervjuerna har analyserats i flera steg utifrån genusteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en rad dilemman i arbetet med jämställdhet.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering ? Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning?. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek.

SAMMANFATTNINGNina Leufstedt & Sofie NilssonHandledare: Lena Stenmalm SjöblomDen viktiga lekenEn studie kring barns leksvårigheterThe importance of playA study about childrens difficulties at playAntal sidor: 33Leken är en stor del i förskolans värld och vi anser därför att det är väldigt viktigt att barn med svårigheter får hjälp tidigt att komma in i lekens trygga värld. Vårt syfte med detta arbete är att uppmärksamma förskolebarn som har svårt att behärska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi även ett annat syfte, som är att ta reda på vad förskollärarna beskriver att de gör för att hjälpa barnen. För att nå vårt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer på barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi på intervjuerna med förskollärare.Våra observationsresultat visar att barnen signalerar olika då de har svårt att behärska de tre lekreglerna. De visar det genom att stå utanför leken eller förstöra för andra.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Denna rapport handlar om hur en applikation utvecklades för att samla prisinformation om en given marknad och sedan tillgängliggöra den på ett strukturerat sätt. Målet med detta är att en webbutik ska få en översikt över hur de förhåller sig till sina konkurrenter. Rapporten börjar med en kort beskrivning av hur planen för utvecklingen såg ut innan utveckling påbörjades. Den fortsätter sedan med en ganska detaljerad beskrivning av hur slutprodukten blev.Applikationen utvecklades i Java och drar till stor del nytta av trådning för en öka prestandan. Det gäller speciellt när det handlar om uppgifter som involverar kommunikation med källor på internet.

C-essay in political science by Dennis Callejas Gidlund, ht-14. Supervisor: FreddyKjellström.?Great minds think alike. An comparativa study of the Social Democrats and theModerates parties programme 1990-2013.?The purpose with the essay is to examine if the Social Democrats and the Moderates havegotten closer within labor market policies, education policies and also within the view ofmigration and integration.

BAKGRUNDI bakgrunden görs en längre redogörelse kring läsmetoder, begrepp inom läsundervisningen samt en genomgång av aktuell litteratur. Det är skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med läsningen. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Att endast använda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas läsutveckling. Vi har utgått ifrån två teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte är att undersöka vilka läsmetoder som används vid läsundervisningen i skolorna i en kommun på västkusten samt deras motiv till användandet.METODVi har använt oss av en webbenkät som datainsamlingsmetod.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

På förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegården blir en betydelsefull faktor för barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt att miljön på förskolegården är stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lärande och utveckling som ligger bakom förskolegårdens utformning och användning. Samt hur en förskolas utegård används av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas ämnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess påverkan på barn.

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna.

Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder med åttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärande och lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lär om väder. Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner från eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt att gamla föreställningar har förändrats.