Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet:Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse defått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i enberättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfältundersökning.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra Sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att Sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur Sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i Sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons Sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons Sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

AbstractThe aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance:- What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why?The results show four different types of ritual acts in relation to homicide.

This thesis has the purpose that through a text analysis examine how four schoolbooks for high school treats the religions Judaism and Hinduism. The schoolbooks are from the years 2000, 2001, 2003 and 2009. The perspectives are from a religious viewing point, that means that the women are religious, Jewish feminists and Hindu feminists. The theories used are written by these women and are academic litterature.  The questions are how are women represented in the schoolbooks, is the feminist critique present or are the two religions represented and described in an invariable way, and is the description of Judaism and Hinduism consistent with the curriculum?The text analysis used in this examination means that reality is organized through and by the language used by the actors in that reality.

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem ? en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivärldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivärldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att läsa om fantasi och lek. Jag tittar närmare på andra konsthantverkareoch konstnärers fantasivärldar och drar kopplingar till filmers fantasivärldaroch Sagor för att jämföra innehållen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver även om hur min gestaltning har växt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gång..

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/Sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/Sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, Sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folkSagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folkSagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda Sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av Sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av Sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav Sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .