Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

In recent years, the characterization of the Third World and its inhabitants in West-originated children?s books has been subject to debate. Media attention around a selection of books has generated discussions on how this relates and aligns with Sweden?s national teaching curriculum. The objective of this study is to explore how a selection of authors, born in Western countries, have characterized and presented the Third World and its inhabitants in its literature.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används.

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur.

The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils? experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils? experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar.

Do our imaginations of real landscapes get affected by works of art such as paintings, myths and literature? They often give very colourful descriptions in words as well as pictures. Do they actually change our feelings for the landscapes we are in and carry around as images inside? Close your eyes and take a few deep breaths. Imagine that you are leaning against a wooden fence a mild summer evening.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

Berättelser har sedan urminnes tider fängslat och fascinerat människor men idag är berättelsen inte bara ett sätt att förmedla sagor och fabler utan sker även inom företag och organisationer. Kraften i berättelser har under de senaste decennierna börjat användas inom företagsvärlden för att förmedla berättelser om företag och varumärken. Detta sätt att använda berättelser har kommit att kallas storytelling och är en populär strategi inom marknadsföring idag. Storytelling har blivit ett allt viktigare inslag i marknadsföring hos företag inom livsmedelsbranschen då konkurrensen från inhemska och utländska varumärken har ökat i samband med Sveriges inträde i EU. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur företag använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

The aim of this study has been to investigate how the death of a close relative is described in pictures and texts through the eyes of a child character in three picture books. The analysis has also considered how the child character copes with the tragedy and how he or she finds support in the grief process. The books analysed here are Resan till Ugri-La-Brek (1987), Farväl, Rune (1986), and Jättebra Olga! (2010). Since these are works of fiction, this study does not assume that they are an accurate reflection of reality, but the way the child characters act and cope with their grief has been compared with the findings of empirical research on how children react in real situations.The material has been examined by means of a qualitative literary analysis comparing the books according to the research questions. The study finds that the child characters receive evasive explanations from people around them concerning what death means, for instance that the person is sleeping.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden?s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are:1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises? in the Swedish upper secondary school?2.