Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke..

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling.

The aim of this Master?s thesis is to investigate how contemporary Swedish picture-books describe ethnicity. The analysis is based upon eight books that were published during the period 1996 to 2006. The thesis is based upon a qualitative content analysis and a model of analysis that has been constructed with inspiration from Maria Nikolajeva and Pil Dahlerup and their conceptions of analyzing literature. The study?s theoretical framework is primarily based on the sociology of literature and the perspective of the society in literature.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten. Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

Vårt syfte med detta arbete var att på ett lustfyllt sätt, genom lekar och spel försöka få eleverna att inse att matematiken är och kommer att vara en del av deras vardag samt att kommunikationen kan fungera som ett stöd för matematikinlärningen. Vi ville även arbeta med att öka intresset hos eleverna för matematik. För att undersöka detta använde vi oss av lekar, spel, sagor samt en enkät. Enkäten gav vi ut i början och i slutet av vår praktik för att kunna jämföra dessa. Vi fick mycket positiv respons av eleverna på våra genomförda övningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Each year a significant number of children?s books, with a wide range of themes, are being published. The relation between children and adults is a common theme. In this study I have analyzed ten children?s books, five from the 1970?s and five from the 2010?s.

Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex.

This paper is a morphological structure-analysis of icelandic tales to determine their common and distinguishable components in relation to one another and to the russian folktale with Vladimir Propp?s book Morphology of the Folktale (1968) as theoretical basis. The paper looks at the Poetic Edda and Njals saga and the functions of the actions for each other and for the story as a whole. Although the icelandic tales shows great similarities with the russian folktale in general, it also shows deviations. The functions have sometimes appeared on inverted positions, and in a full third of the stories the evil has won over the good in a crucial struggle, but has in 90 % of these stories still been punished before the end.

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

AbstractReading books to children is often an integral part in preschool activities. The purpose of thisstudy is to investigate how educators think about the educational function of literature inpreschool activities. I have in my study used qualitative interviews with active educators andobservations to answer my questions about why the educator reads to the children, how theeducator thinks about the choice of literature and if the literature can contribute to thechildrens development and if so, how. The knowledge- and research background presentsliterature and previous research done on the subject. The results of my study shows that theeducators have many thoughts about the importance of literature in preschool.

Vi har valt att studera hur sagoläsning främjar barns språkutveckling iförskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om och hur pedagogeranvänder sig av sagor för att främja barns språkutveckling. För att ta reda pådetta har vi intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Defrågeställningar som vi utgått från är: I vilket syfte används sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjälpmedel för att främja barns språkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att främja barnsspråkutveckling?Det ämne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, där olikaforskare och vetenskapsmän ger sina åsikter och tankar om sagan somhjälpmedel för att främja barns språkutveckling.

The aim of this study is to investigate how 20 children discusses norm breaking based on a children?s book with a focus on following questions:How do the children discuss norms based on the children?s book?Are there differences in opinions and comments between children with Swedish as their first language and children with Swedish as a second language, and if so, which ones?The investigation is based on four discussions of children?s literature, which are a method Chambers (2004) means enable the children to put their thoughts and feelings about the book into words.The theoretical frame of the study is founded on post-structuralism feminism and particularly Butler (Ambjörnsson, 2010) and Davies (2003) theories about gender and gender roles.The investigation shows, among other things, that the children are basing their discussions on the norms accepted by the society. But it also shows that there are differences in the way that the children with Swedish as a first language and Swedish as a second language discusses norm breaking. .

Abstract Titel: Hur kan pedagoger stärka och stimulera barns språkutveckling i förskolan? Författare: Malin Cronvall Weberg Bakgrund: Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lärarförbundet, 2002:30) Genom denna undersökning ämnar jag skapa en bredare och djupare kunskap kring hur pedagoger kan hjälpa barn i olika situationer att erövra språket på ett så enkelt och roligt sätt som möjligt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.