Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen.

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sätt att arbeta med språk på en förskolaoch att det finns två olika sätt att bli tvåspråkig på. Jag belyser även vad läroplanen förförskolan säger om språkets plats i förskolan. I teori avsnittet är det Cummins teori som ärrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det är viktigt att använda båda sitt modersmål ochandra språk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med språket i en mångkulturell förskola?METOD:Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning, både samtal - en sorts intervju ochobservation. Det är fyra observationer som genomförts på tre tillfällen.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.

Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

Syftet med vår undersökning var att få mer insikt i om det går att hjälpa eleverna att finna skrivlust med hjälp av skrivövningar som stimulerar till fantasi och kreativitet. Vi genomförde sex skrivövningar som kopplades till olika teman, bland annat sagor och dikter. Dessa skrivövningar genomfördes i en årskurs fyra med arton elever. De metoder som användes för att mäta resultat var loggfrågor och observationer, som genomfördes i hela klassen. Intervjuer genomfördes på sex utvalda elever.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten. Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda.

Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ?vana lyssnare? och ?ovana lyssnare?, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ?vana lyssnare? som ?ovana lyssnare?.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer påverkar förskolebarn i mötet med sagan. Främst uppmärksammas hur förskolebarn reagerat på varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fånga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om ämnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes på en förskola där samtliga barn observerades under de aktuella tillfällena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfällen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades även vid andra tillfällen när de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.