SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

Då många klassiska och populära sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnärer finns det ett intresse i att analysera hur detta påverkar läsarens tolkning av sagan. Vilka episoder väljer illustratören att ta med? Lägger han/hon fokus på personerna, miljön eller någon specifik känsla t.ex.? Dessa är några av de aspekter som inverkar på hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan känns mer riktad mot en yngre läsarkrets eller vara mer tilltalande för äldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskningar inom läs- och skrivinlärning. Vi har under en bestämd tidsram haft målet att få eleverna att känna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lärare ska kunna använda olika inlärningsmetoder för att kunna öka lusten till att läsa och skriva hos elever. Läsaren kommer att få ta del av realistiska exempel på hur läs- och skrivundervisning sker på ett lustfyllt sätt, då elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver på ett tydligt sätt hur lärare kan undervisa inom läs och skrivinlärning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it.

Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose.

After recognizing a lack of children?s voices in the debate about the children?s book Kivi och monsterhund and the gender-neutral pronoun hen that occurred in the beginning of the year of 2012, I decided to interview pre-school children about the same book. My purpose with the study was, using semi-structured group interviews, to examine how 6-year olds talked about the main character Kivi. With the help of Judith Butler?s theory of performativity, I have studied how the children constructed Kivi?s gender in their speech.

Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik. I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik.

Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..

Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn.

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning. Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen.