Sökresultat:
3752 Uppsatser om STADSPLANERING,OFFENTLIGA PLATSER - Sida 60 av 251
Skolgården som lek- och utvecklingsmiljö : The school playground ? a place for play and development
Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.
Migrerande kunskap - lärandets förutsättningar med offentliga mått
Syftet är att undersöka huruvida prestationsmätningar har inverkan på lärande, samt hur prestationsmätningar nyttjas för att uppnå lärande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet är en djupgående fallstudie av en asylprövningsenhet på Migrationsverket i Malmö..
Återkommande projekteringsmissar i offentliga utemiljöer
I byggprocessen kan saker och ting gå fel och det är inget ovanligt att något byggs och senare används på ett helt annat sätt än vad det var tänkt från början. Träd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan växer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna tränger in i ledningar. Varför uppstår den här typen av projekteringsmissar fortfa-rande när vi bör ha lärt oss för länge sedan?Syftet med arbetet blev därför att ta reda på var i byggprocessen som felen uppstår. Dessut-om presenteras en sammanställning av återkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.
Närhet och distans som chef : En kvalitativ studie om chefers konstruktion av offentlig och privat sfär
Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Ideella organisationers engagemang i välfärden: en studie av
motiv bakom ett stiftelsedrivet seniorboende med kristna
förtecken
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.
Det offentliga samtalet : En argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena
Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.Det offentliga samtalet ? en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad ArenaTutor: Stig MontinThe purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I?ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I?ve examined the local paper during a period of four months.
De styrdas syn på belöningssystem i offentlig sektor
Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.
"Analys av Lunds kommuns strategi för äldreomsorgen"
Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.
Att arbeta med mål på vårdcentraler : En studie om målstyrning och medarbetarnas delaktighet i målstyrningen på offentliga vårdcentraler
Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.
New Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i årsredovisningar -En jämförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektor
Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.
Hybridskulpturer : gestaltningar med ljus och växter i offentlig miljö
Arbetet handlar om hur växter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnärliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med växter och ljus där alla beståndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i två gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Frågeställningarna tar upp platsens betydelse, ståndort och växtval, vilka andra komponenter som krävs förutom växter och ljus, vilken hänsyn som måste tas till uppdragsgivarna och till användarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man ställs inför samt hur man med både växter och ljus kan förstärka dynamiken i gestaltningarna. Syftet är att ge en så heltäckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pågående genomförandet av verket.
Öppen källkod och offentlig sektor
Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig
sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i
internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av
investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen
av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete
undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns
mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos
Sveriges kommuner.
Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i
kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever
öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan
använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste
fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången
till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.
I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer
rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan
användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att
användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges
kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster,
ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information
om vad begreppet faktiskt innebär..
Gestaltning av hälsofrämjande takträdgård i sjukhusmiljö
Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.
Källtextvisualisering : Att skapa ett Atlantiskt samhälle
I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning från 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgå från Platons texter för att modellera ett samhälle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmässigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus på förberedelserna vad gäller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. Huvudfrågan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmässigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i så fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmässigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrån enbart text är möjlig, men att det måste till mer än bara arkitektur för att få den levande. Man bör också ta hänsyn till vana spelares inlärda spelbeteenden.