Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based. My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of Täby? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007. The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.

Uppsatsen behandlar lugn vilken är en subjektiv upplevelse, påverkad av såväl inre som yttre faktorer. Målet är att presentera lugn och dess betydelse utifrån olika infallsvinklar och försöka se på vilket sätt vi människor har behov av att finna lugnet i staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande illustrationer. Utgångspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av lugn, såväl i allmänhet som specifikt i staden, var det finns och vad det skapas av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och kopplats till forskning och teorier rörande ämnet. Stadsbons hälsa påverkas positivt av lugna platser, dessa minskar känslan av stress och får oss att koppla av.

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde?Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ?prototypavdelning? dvs.

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försäljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sådana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i två kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter.

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad. .

Följande rapport beskriver ett examensarbete som utförts av två studenter under vårterminen 2013 som avslutande del av Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet. Målet med examensarbetet har varit att ta fram en produkt som tillgodoser behovet av att kunna ladda mobila enheter i offentliga miljöer. Produkten ska vara anpassad till offentliga miljöer och ska kunna drivas av solceller.Examensarbetet har resulterat i framtagning av en ny teknisk produkt för laddning av mobiltelefoner. Produkten placeras på caféer och restauranger i olika typer av offentliga miljöer och skapar där ett mervärde för gästerna som med hjälp av produkten gratis kan ladda sin mobiltelefon under besöket. Produkten skapar även ett värde för café- eller restaurangägare då detta genererar fler kunder eftersom laddning av mobiltelefoner erbjuds.

Det här arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriområde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt är småföretag (0-49 anställda). Syftet har varit att undersöka hur småföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriområde vill att området skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa småföretag tycker att de har att påverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats är att problemet i första hand gäller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriområde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sådana är tillräckliga..

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Målet med denna rapport har varit att konstatera den inverkan en stor installerad effekt av lokalproducerad el kan ha på ett landsbygdsnät. Studien har dels baserats på timmätningar från kundernas elmätare men även av elkvalitémätare som monterats vid tre olika platser i det för studien givna transformatorområdet. De platser som valdes var vid transformatorn, i ett kabelskåp mellan de båda produktionsanläggningarna samt vid en kund som är i elnätets periferi.Fokus har lagts på att studera tillfällen när förbrukningen i nätet är mindre än produktionen och även överspänningar. Även om fokus lagts på dessa två fenomen finns en förteckning över andra effekter anslutning av lokalproducerad el kan ha på elnätet. En påtaglig skillnad kan uppvisas för effektflödena i elnätet.