Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

-.

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera hur man konstruerar kön på ett barnhem i Moshi, Tanzania utifrån att titta på aktiviteter och platser. Vi vill titta på hur barnen och personalen talar om och gestaltar kön på barnhemmet. Frågeställningar: 1. Finns det könade, respektive könsneutrala aktiviteter för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till aktiviteter)?2. Finns det platser som är könade respektive könsneutrala för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till platser)?3. Hur talar barnen om och hur iscensätter de kön, samt hur talar personalen på barnhemmet kring barnens sätt att vara flicka respektive pojke? Metod: Materialet till denna kvalitativa studie har inhämtats med hjälp av strukturerade intervjuer och direktobservationer för att skapa en bild av hur man på detta specifika barnhem gör kön. Vi har en socialkonstruktionistiskt utgångspunkt där vi ser på kön som en social konstruktion.

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.

Vad har mossa för möjligheter som marktäckare i offentliga utemiljöer? Det är frågan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret på. Mossor har under århundraden varit en uppskattad marktäckare i Japan, landet där det medvetna användandet av mossor i trädgårdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien är därför hämtad därifrån. Arbetet innehåller en mindre klimatjämförelse mellan Sverige och andra platser där mossanläggningar finns.Mossor saknar egentliga rötter och har därför sitt vatten- och näringsupptag direkt genom blad och stammar.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med irakiska Kurdistan.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt..

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.