Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, sÄsom den framstÀlls i the Art Circle (1984) och framÄt, senast i Art and Value (2001). Det vill sÀga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begrÀnsa mig till denna senare variant av teorin dÄ det Àr den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och dÄ den av de allra flesta anses vara den bÀsta och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag vÀljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om Àn kanske inte i jÀmförelse med mÄnga andra teorier som fortfarande diskuteras), förÄldrad och hÄrt kritiserad beror för det första pÄ att Dickie (2001) fortfarande hÄller fast vid den och försöker försvara den. För det andra pÄ att mÄnga senare teorier om vad konst Àr pÄ ett eller annat sÀtt Àr inspirerade av eller pÄverkade av Dickies teori, och det tycks dÀrför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om Àn ocksÄ svagheter).

In the year of 2001, China launched their new international marketing strategy Going Global. As an effect of this, the frequency of Chinese establishments in Sweden has increased heavily in the last ten years. One of the larger Chinese establishments in Sweden happened in 2003, by the telecom company Huawei. This essay illustrates the obstacles that a Chinese company faces when setting up their business on the Swedish market. Previous studies have focused on Swedish establishment abroad.

Syftet med att anvÀnda budgetering har förÀndrats över tiden genom ökade krav pÄ ekonomistyrningen. FrÄn att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvÀrdering, har det pÄ senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benÀmnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, Ätagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). NÀr man anvÀnder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Det finns mÄnga systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre Ät.Gemensamt för dem alla Àr att det finns ett perspektiv pÄ system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer Àn berÀknat.Vi har frÄgat oss om det finns en brist pÄ insikt om att perspektiv (synsÀtt) pÄ bÄdesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger pÄ ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie dÀr vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anstÀllda pÄ ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjÀlp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vÄrt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys Àr mycket viktiga för att förstÄ varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fÄngar upprespektive missar..

Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan pÄ ön Borneo, blev i februari 2001 skÄdeplats för en attack pÄ den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lÀmnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrÄn tanken om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet dÄ eliters intressen kan skönjas, dolda frÄn den dajakiska majoriteten vilken Àr ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, sprÄk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begrÀnsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istÀllet sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en vÀlbÀrgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken bÄde kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men dÄ samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnÄ dess intressen..

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmÀrksammat problem under senare tid. Vissa hÀvdar att en av orsakerna Àr mismatch pÄ arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vÄr valda frÄgestÀllning. Dessutom har vi under de senaste tvÄ Ären sett tecken pÄ en konjunkturuppgÄng men samtidigt en efterslÀpning i sysselsÀttningen, dÀribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under Ären 2001-2005 med hjÀlp av att studera matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjÀlp av att data över vakanser och arbetslöshet i Äldrarna 20-24.

The purpose of this thesis, was to study decision processes and the importance of information management in the processes within an academic organisation, which led to the work with adaptions according to the law of Equal Treatment of Students in Higher Education, (SFS 2001:1286). A general question was formulated concerning how different information- and knowledge flows interact within an academic organisation and its library during the decision processes. The questions at issue we have tried to examine, concern the factors that have influenced the participantsÂŽ choice of information during the decision processes, in their work of adapting the law of equal treatment, and how these choices have influenced the priorities that were made. The theoretical starting point was basically Cohen, March and Olsens Garbage Can Model. We also found the author Chun Wei ChooÂŽs descriptions of organisations, as systems of information processing, useful for parts of our thesis, especially the parts that deals with the role of information management within the decision processes.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrÄn David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion pÄ ett kognitivt plan.PÄ senare Är har det kommit allt fler filmer som utmanar ÄskÄdaren med ett experimentellt berÀttelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lÀmnar ocksÄ extra rum för ÄskÄdarens egna tolkningar.Genom ett fokus pÄ filmens protagonist och dennes öde sÄ riktar uppsatsens nÀranalys in sig pÄ filmens underliggande berÀttelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehÄll.NÀranalysen anknyter stÀndigt till Bordwells teorier som ocksÄ visar sig vara vÀl anvÀndbara för en grundlÀggande linjÀr analys, men uppmÀrksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka pÄ vikten av ÄskÄdarens medvetenhet om vem eller vilka det Àr som egentligen berÀttar en film. HÀr Àr Waking Life med sitt experimentella narrativa upplÀgg och kÀnslan av ett högst personligt berÀttande ett passande exempel..

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att visa pÄ hur olika atmosfÀrsförhÄllanden kan pÄverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vÄgutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstÄ och bedöma denna pÄverkan.Sensorer som anvÀnder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i vÄra militÀrasystem. VÀdret och atmosfÀren pÄverkar transmissionen och vÄgutbredningen avelektromagnetiska vÄgor. Olika atmosfÀrs- och vÀderfenomen pÄverkar sensorernas frekvenseroch vÄglÀngder och skapar begrÀnsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptÀcka och följa mÄl och hot krÀver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet pÄverkas nÀr de anvÀnds i olika klimat och vÀderförhÄllanden. Behovet av detta Àrstort och kommer i framtiden att öka dÄ vi mer och mer förlitar oss pÄ tekniska hjÀlpmedel föratt kunna upptÀcka och bekÀmpa mÄl i en stridsmiljö.

Abstract  Titel: Det förvÀrvade innanförskapets tecken pÄ utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats Àr frÀmst att undersöka om, och i sÄdana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfÀllen i hennes karriÀr. Detta görs utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, dÀr hÀnsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte Àr att, utifrÄn teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berÀttelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter frÄn december 1995 till december 2001.

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentÀrfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sÀndes i Sveriges Television Är 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgÄtt frÄn tre grupper som fÄtt agera publik och tittat pÄ dokumentÀrfilmen under tre separata tillfÀllen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och dÀrefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit Äldersbaserade och bestÄtt av fyra till fem personer.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats Àr att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nÀtverksbaserade försvaret (NBF) och hÀr beskrivs vad NBF egentligenkan innebÀra som metod för det flexibla insatsförsvaret. DÀrefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen dÄ denmÀnskliga pÄverkan Àr en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat frÄn FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar pÄ att en gemensam teknisk arkitektur mycket vÀl kan underlÀtta och förbÀttraen chefs beslutsfattning.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

tillÀmpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har anvÀnt oss av den rÀttdogmatiska metoden vilket innebÀr att vi kommer att tolka gÀllande rÀtt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna pÄverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer sÀrskilda skÀl, vad anses vara sÀrskilda skÀl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, Àven benÀmnt den sÄ kallade ventilen, kan tillÀmpas.De olika situationer som nÀmns i propositionen 2001/02:165, sÄ som generationsskifte, FoU, utlösen av delÀgare med flera, kan Àven tolkas som sÀrskilda skÀl till nÀr ventilen kan tillÀmpas. Vid bedömning av om ventilen Àr tillÀmpbar genomförs en prövning dÀr skÀlet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.