Detta Àr en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lÀrarstuderande pÄ tvÄ olika lÀrosÀten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fÄtt berÀtta om sin lÀrarutbildning och sÀrskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmÀnhet och i det allmÀnna utbildningsomrÄdet i synnerhet. Samtliga informanter lÀser sin sista termin pÄ LÀrarprogrammet (lÀrarutbildningen frÄn 2001). Den narrativa analysen, som utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berÀttelser framtrÀder, men dÀremot inte nÄgot gemensam ?kollektiv berÀttelse?.

DÄ det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig mÀrkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika mÀrkningar genererar en ökad betalningsvilja, Äsyftar denna studie att undersöka hur dessa tvÄ respektive typer av mÀrkningssÀtt pÄverkar konsumentens preferenser av varumÀrket samt hur dessa preferenser skiljer sig Ät. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter Àr applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter nÀr ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar dÀrmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut pÄverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.   408 respondenter har medverkat i en enkÀtundersökning dÀr svaren har analyserats med hjÀlp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha sÄvÀl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, vÀljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstÄr.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.

MilitĂ€ra interventioner som syftar till att skydda humanitĂ€ra vĂ€rden har lĂ€nge varit kontroversiella inom vĂ€rldssamfundet. Framförallt har det funnits olika uppfattningar om hur vĂ€rnandet av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ska kunna förenas med statssuverĂ€niteten. LĂ„sningar har ofta lett till handlingsförlamning pĂ„ grund av detta. År 2001 lanserades begreppet ?Responsibility to Protect? som ett förslag till lösning pĂ„ problematiken.

Det har under lÀngre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstÀnkandet. Nyttiggörandet av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning har diskuterats i Sverige i snart 25 Är, men Ànnu finns inga nationella kriterier för anvÀndning (RVF, 2001).Studiens övergripande frÄgestÀllningen Àr varför relativt lite restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning Ätervinns idag i Sverige jÀmfört med andra lÀnder. Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och instÀllning till Ätervinning av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning och vad de upplever som orsak till den begrÀnsade anvÀndningen, men ocksÄ vad de anser som möjlig lösning för ökad anvÀndning.Studien grundar sig pÄ en enkÀtundersökning utförd pÄ de kommuner i Sverige som har enavfallsförbrÀnningsanlÀggning. EnkÀtundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad anvÀndning Àr avsaknaden av klara riktlinjer samt osÀkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrÄgar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstÀmmer med fÀltförhÄllanden..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

HIV/AIDS Àr en virus sjukdom som omgÀrdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhÀllet i mÄnga fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssÀtt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvÄrden. I samhÀllet bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstÀnksamhet, skuldbelÀggande och rÀdsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvÄrden i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

Bakgrund till uppsatsens tillkomst Àr sista decenniets omvÀrldsförÀndring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrÀttelsebedömandemodellen skall förÀndras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) Àr uppbyggd. Uppsatsen utgÄr frÄn hypotesen att JIPB Àr mer detaljerad och penetrerar djupare fler omrÄden Àn den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de tvÄ modellerna. HÀrvid Àr den amerikanska modellen beskriven relativt ingÄende.

This thesis seeks to explain the effect of private equity ownership on the amount of invest- ments made in a company. We use three capital expenditure based key ratios to determine if there is a tendency for private equity owned firms to invest more or less than comparable companies. Our dataset involve 27 Swedish buyout companies that were sold by a private equity fund between 2001 and 2009. Each buyout is assigned a peer group of two firms in similar size and in the same industry. Firstly, we compare the key ratios to determine potential differences in the level of investment.

LÀroplanen för förskolan strÀvar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det Àr det viktigt att synliggöra förskollÀrares perspektiv pÄ genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förskollÀrares perspektiv pÄ genusarbete i spÀnningsfÀltet mellan lÀroplanens mÄl och den dagliga pedagogiska praktiken. I vÄr undersökning har vi intervjuat sju förskollÀrare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- ÄrsÄldern, om deras syn pÄ genus och jÀmstÀlldhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och dÀrefter analyserats med hjÀlp av bakgrundsteori och tidigare forskning.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmÄga att stÀrka samhÀllet genom militÀr medverkan irÀddningstjÀnst analyserats. I arbetet har resultatet efter tvÄ insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av RÀddningstjÀnstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvÀmningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det gÄr att dra nÄgra slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de tvÄ aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och rÀddningstjÀnstenskapade under insatserna karaktÀriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyrÄkratiska. Styrkan med en sÄdan insatsorganisation Àr att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen krÀver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de bÄda insatserna var ihuvudsak lika.