Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hÄllbar utveckling. Syftet Àr att analysera vilken syn pÄ detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har anvÀnts för att fÄ en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hÄllbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgÄngspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de bÄda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesÀtt dominerar i de bÄda dokumenten.

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gÄtt framÄt vad gÀller förekomsten av kvinnor och hur dessa portrÀtteras i lÀroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var lÀroböcker frÄn tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna rÀknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framstÀlldes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick frÄn min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bÀttre med tiden och att i de sista böckerna, de frÄn 2001 skulle vi ha ganska mÄnga kvinnor som var beskrivna pÄ ett positivt vis..

Ungdomsstyrelsen Ă€r en statlig myndighet som Ă„rligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mĂ„l. Ett beslut om förĂ€ndrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillĂ€mpades för första gĂ„ngen för bidragsĂ„ret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det vetenskapliga innehÄllet i dagstidningar har förÀndrats mellan Är 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks Àr Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som anvÀnds Àr kvantitativ innehÄllsanalys.Resultatet jÀmförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av AlbÊk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret pÄ frÄgorna och jÀmförelsen med den danska studien tolkas utifrÄn teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhÀllet och experternas viktigare funktion i samhÀllet.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare Är 2001 jÀmfört med Är 1961. Det vanligaste forskningsomrÄdet som ges utrymme Àr medicin, vilket gÀller för bÄda Ären.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur synen pÄ barn reflekteras genombarnlitteratur frÄn Ären 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), KÀnner du Pippi LÄngstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fÄrskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berÀttarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: Hur framstÀllsbarnkaraktÀrerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn pÄ barn gestaltas genom dessakaraktÀrer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn pÄ barnutan barnkaraktÀrerna framstÀlls pÄ flera olika sÀtt.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

1998 Ärs företagsskatteutredning föreslÄr i SOU 2001:11 att beskattningen av kapitalvinster pÄ företagsÀgda nÀringsandelar (BKN) avskaffas. Denna uppsats behandlar frÄgan om hur ett sÄdant avskaffande skulle pÄverka de s.k. fÄmansföretagsreglerna i IL 57 kap. I uppsatsen visar jag att de nuvarande reglerna i IL 57 kap. inte skulle förmÄ uppfylla deras syfte vid ett eventuellt avskaffande av BKN.

Hur massmedia framstÀller verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frÄgor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tÀnkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den vÀrld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som mÄlas upp. Min utgÄngspunkt Àr den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlÀgga och ifrÄgasÀtta den verklighet som mÄlas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar pÄ hur kön/genus och begÀr kan ses som betydelsebÀrande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjÀlp av feministiska och queer teoretiska utgÄngspunkter, dÀr inspiration hÀmtats frÄn dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan anvÀndas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan anvÀndas för att förstÄ hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp grÀnserna för de (o)begripliga familjerna..

Ambitionen med den hÀr uppsatsen Àr att rikta blickarna mot den grupp elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i sin undervisning. Studien Àr ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lÀrande och sin sjÀlvbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras frÀmst pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÀr symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stÀmplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) Àr utgÄngspunkter. Gemensamt för dessa Àr att de betraktar mÀnniskan som en social varelse och det Àr i det sociala samspelet som individens sjÀlvbild konstrueras. Studien har utgÄtt frÄn den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frÄgestÀllningar genomfördes Ätta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola dÀr man valt en inkluderande organisationsform som lÀrandemiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att, pÄ tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som rÄder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om nÄgon perspektivförÀndring Àgt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition HÀlsa, lÀrande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft nÄgon betydelse i detta förÀndringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvÀrdering samt implementeringen av elevhÀlsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. DÀrefter belyses innehÄllet i elevhÀlsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anstÀlla utlÀndska experter som kan beviljas skattelÀttnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgÄng till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste nÀr reglerna om expertskatt skulle bli tillÀmpliga. 2012 infördes regler som innebÀr att personer som tjÀnar över tvÄ prisbasbelopp per mÄnad automatiskt Àr kvalificerade för expertskatt. FortsÀttningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna frÄn 2001.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av VÀnsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhÄller Àven sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och VÀnsterns PÄnyttfödelse. Det Àr frÀmst Socialdemokraterna (S) VÀnsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys pÄ partiprogram, valmanifest och TV-sÀnda debatter. Konstruktionen av VÀnsterideologi stÀlls sedan i förhÄllande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om VÀnsterns PÄnyttfödelse..

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka behov av satsning pÄ reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar Àven bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer stÀller nya och högre krav pÄ en fartygsplattform. Ett upptrÀdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnÀra omrÄden med en undervattensmiljö skildfrÄn den pÄ svenskt territorium stÀller krav pÄ möjlighet att mÀta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken pÄ attbehovet av signaturreducerande ÄtgÀrder Äterfinns i de dokument som tjÀnar som ledstjÀrnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nÀra framtid.Egenskyddet, samt sÀkerstÀllande av egna systems prestanda, kommer att krÀvalÄgsignaturupptrÀdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krÀvs en förhöjd utbildningsnivÄ hos densjögÄende personalen..