Syftet med vårt examensarbete är att utreda och förbättra Stibas CAD-användning. Stiba är ettbyggkonsultföretag som ligger i Borås. Vi undersökte vilka typer av CAD-program som finnspå marknaden och vad andra liknande företag använder. Vi har valt att studera programmenTekla, Autodesk Architecture och Autodesk Revit, samt ArchiCAD. Då alla programmen ärkomplexa, med i princip oändliga användarmöjligheter har vi bara haft möjlighet att skapa ossen grundläggande översikt.Vi har undersökt Stibas nuvarande användning genom att lämna ut en enkät och intervjua deanställda för att ta reda på deras åsikter och önskemål.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Solen utstrålar energi och är förutsättningen för allt biologiskt liv på jorden, dessvärre tycks människan sakna respekt gentemot solen och dess ultravioletta strålning. Dessa strålar kan ge upphov till malignt melanom som är den aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen uppkommer i vanliga leverfläckar eller födelsemärken men den kan också börja direkt i huden. Via lymfkärl och blodkärl kan cancercellerna sprida sig till andra ställen i kroppen så kallad metastasering. Detta innebär att malignt melanom är en allvarlig och livshotande sjukdom.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.