Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara närstående till en person som akut in-sjuknar i en kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rädd, att vilja veta och förstå, att få stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgår att närstående var i behov av ärlig information och att de ville vara nära den sjuke. När de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Hjärtsvikt är ett världsomfattande hälsoproblem, en progressiv kardiovaskulär kronisk sjukdom som innebär försämrad livskvalitet och återkommande sjukhusbesök för personer som drabbas. Omvårdnadsinterventioner kan hjälpa och stödja personer till förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusinläggningar. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa befintlig kunskap gällande omvårdnadsinterventioner vid hjärtsvikt. Litteraturstudien utformades som en integrerad kunskapsöversikt innefattande både kvalitativa och kvantitativa studier för att få större helhetsbild av det som studerats. En analysmetod valdes som passar vid systematiska kunskapsöversikter där det utvalda materialet noga lästes igenom.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

The aim of this thesis is to study young people's views on support, knowledge and change. The eight participants in this interview study are between 14 and 19 years old and they share the experience of growing up in a family where a parent is a substance misuser or mentally ill.Childhood sociology has been used as a theoretical framework. The main finding is that emotional and practical support based on the young person's needs and knowledge based on the ideas of empowerment and agency promotes change. The four most important insights according to the young persons are: My parent has got a problem. It is not my problem.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet.

Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.