Detta arbete syftade till att ta fram en fördjupad insatsplan för verkstaden på nivå 1000 i Malmbergets gruva. Den fördjupade insatsplanen skulle bestå av en riskinventering över verkstaden, en riskanalys för insatser vid brand, rekommenderade åtgärder vid brand samt diskussion om vilka osäkerheter som kan förkomma vid en insats. Målet med rapporten var att underlätta insatspersonalens arbete och göra dem medvetna om riskerna vid en insats. I lagen om skydd mot olyckor återfinns i första kapitlet tredje paragrafen att: ?räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?.

Idén med examensarbetet var att konstruera en generell radiolänk med minsta möjliga storlek, som skulle kopplas samman med en redan befintlig konstruktion. Radiokrets CC1100 från Chipcon används tillsammans med mikroprocessor MSP430 från Texas Instruments. För attradiomodulen skall klara ett stort inspänningsområde används en spänningsstabilisator XC6202 från Torex. Det färdiga kortet är ett fyralagerskort med komponenter på en SIDA, med ett helt jordplan. Komponenterna är placerade så att de fyller sin funktion, samtidigt som de upptar minsta möjliga utrymme egentligen kanske detta med ska vara dåtid? .

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om och även att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är att eleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlärning från elevernas SIDA. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripande undervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med min uppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?.

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor.Byggnaden har en introvert SIDA och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta SIDAn vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar.På motsats SIDA finner man dess kontrast, en introvert fasad.

Mitt examensarbete har utgått från Tyréns AB i Luleå och delvis Boden, där jag i samband med en förstudie för Boden som häststad fick i uppdrag att titta närmare på Bodens ridklubb och utifrån deras önskemål bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen är uteslutande gjord i Google SkechUp. Där befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemål som ridklubben har på nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte någon egentlig litteratur och källor varit aktuella. Utan bara önskemålen från ridskolans SIDA, men dock vissa bestämmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, både fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav såväl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk SIDA jag känner ett starkt släktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svärtan däri djupare.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att stallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den stallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende. Uppstallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn.

Allt fler människor använder sig av sociala medier för att upprätthålla och skapa nya relationer. Det har medfört att även organisationer och företag börjat se möjligheter med att vara närvarande i de sociala medierna. Studien syftar till att identifiera de främsta utmaningar och möjligheter för organisationer aktiva i de sociala medierna när det gäller kundrelationer. Vårt empiriska material har inhämtats via kvalitativa djupintervjuer med stöd från en enkätundersökning med huvudsakligt syfte att generera idéer och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med flera olika respondenter ansvariga för sitt företags medverkan i de sociala medierna.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna.

Intresset för organisationskultur har varit stort både inom den akademiska forskningen såväl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat på i vilken utsträckning organisationskultur går att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med värderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av värderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebär för deras arbete, både i form av möjligheter samt svårigheter. Studiens empiriska material utgår från fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett värderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebär de ser på varandra som en nära sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma föreställningar och värderingar.

Äventyrspedagogik är relativt nytt i Sverige, många vet kanske inte vad det är än, men det har sakta men säkert vuxit sig större genom de 15 år de funnits i Sverige. Det var därför angeläget att bidra med något nytt till området som ännu inte exploaterats tillräckligt. Syftet är att se om äventyrspedagogik stärker kamratrelationer och samarbetsförmåga och genom att intervjua lärare och skicka ut enkäter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn på äventyrspedagogik både från elevernas och lärarnas SIDA, men hade även sina problemområden, så som brist på resurser..

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.