Integration av data hör till ett av de största problemen inom datakommunikationen, särskilt då det gäller data från olika system. Därför utvecklades det under 70- och 80-talet ?Standard Generalized Markup Language" (SGML). Tanken med SGML från början var att den skulle underlätta informationsutbytet och skapa mer strukturerade dokument. Problemet med SGML, är att det är oerhört komplext och svåranvänt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag har valt att använda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin är egenskaper som portabilitet, områdesspecifikt format, informationsbeständighet, struktur, återanvändning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det är dessa egenskaper som företagen tittat på när de valt att använda sig av XML. Vår undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som använder sig av XML. I analysfasen använde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Detta examensarbete utvärderar XML:s framtida möjligheter. XML är ett dynamiskt markeringsspråk som är tänkt att lösa många av HTML:s brister. Hittills har markeringsspråket fått mycket positiv kritik, men i och med att XML fortfarande inte har slagit igenom helt är dess framtid fortfarande oviss.En undersökning av tidigare produkt- och teknikintroduktioner i samhället resulterar i ett ramverk bestående av faktorer som kan påverka produkter/tekniker vid en introduktion på marknaden. Detta ramverk jämförs sedan med XML för att se i vilken omfattning XML uppfyller ramverkets faktorer.Vidare undersöks tre produkt- och teknikutvecklingsmetoder, vilket resulterar i att de utvecklingsfaser som ses som extra viktiga vid produkt- och teknikutveckling tas fram. Dessa faser fungerar som en mall då XML:s utvecklingsprocess studeras.Ovanstående undersökningar genomförs som litteraturstudie.

SammanfattningAllt eftersom kraven ökat på mer avancerade applikationer över Internet har det förekommit kritik mot att HTML inte räcker till, vilket är en av anledningarna till att ett nytt märkningsspråk som heter XML växt fram. I det här arbetet redogör vi för, alltifrån grunderna i XML till mer avancerade delar som DTD, XML-schema och XSLT.XML kombinerar HTML:s enkelhet med SGML:s möjligheter. En av XML:s främsta styrkor är att det kan användas för att lagra all typ av data, utan att man behöver ta någon hänsyn till hur den senare ska presenteras. Innehåll och presentation är helt separerade. En annan viktig egenskap är att XML-dokument lagras som vanliga textfiler, vilket innebär att XML är system- och plattformsoberoende.I denna uppsats utgår vi från två mål, dels att tillämpa XML för att skapa ett lämpligt lagringsformat för konfigurationsdata till en nätverksemulator, och dels att redogöra för XML.

The aim of this thesis is to describe passage retrieval (PR), with basis in results from various empirical experiments, and to critically investigate different approaches in PR. The main questions to be answered in the thesis are: (1) What characterizes PR? (2) What approaches have been proposed? (3) How well do the approaches work in experimental information retrieval (IR)? PR is a research topic in information retrieval, which instead of retrieving the fulltext of documents, that can lead to information overload for the user, tries to retrieve the most relevant passages in the documents. This technique was investigated studying a number of central articles in the research field. PR can be divided into three different types of approaches based on the segmentation of the documents.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur några webbyråer uppfattar de programmeringsspråk, märkspråk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, främst med avseende på webbutveckling. Jag ville även ta reda på vad webbyråerna anser om märkspråket XML och vad som kommer ske i framtiden inom området Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyråerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemställning intervjuade jag sju stycken webbyråer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De språk som används på webbsidor är främst HTML och olika script-språk.- Standardisering av märkspråk är viktigt för företagen.- Märkspråket XML kommer att användas först då det blivit en pålitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och växa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning såsom TV-n.- De flesta problem som uppstår vid utvecklingen av ny teknik är främst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webbläsare..

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.