The amount of cargo has since the 1970s increased in Sweden and the road traffic accounts for a large part of the transported volume. In Stockholm County the amount of cargo is calculated to be doubled in size from year 2001 to 2020 which means a greater need for transport is required. Much of these transports are being carried out by haulage companies of varying sizes which acts externally as carriers for their customers. All of this despite a greater awareness, laws and demands regarding environmental performance.The trend shows that the haulage industry in Sweden are moving towards fewer but larger haulage companies, which means that the competition is getting tougher for the smaller haulage companies. Smaller haulage companies and research about their competitive strategies is a neglected part of this industry.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Habitat mapping was conducted in the main stem of River Vindelälven in the autumn of 2009 along the salmon distribution area. The aim was to estimate the quantity of potential reproduction areas, including spawning and juvenile rearing habitats. The mapping included 61 km of various stream sections along the river length of 269 km. The total area of stream habitats was estimated to 647 ha of which 396 ha (61%) were considered as either potential or optimal juvenile nursery habitats. The area of these two habitat classes were used to estimate the smolt production in the river by using electro fishing densities of juveniles (0+ per 100 m2).

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. Beträffande framtida inriktning samarbetar näringslivsenheten i Ronneby Kommun med Ronneby Handels- och Intresseförening i syfte att skapa en tjänst som centrumledare, vilken skulle analysera handelsutbudet samt hitta eventuella områden som behöver förstärkas. ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i Bräkne-Hoby.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

I denna studie genomförs en undersökning av revisionsarvoden och konsultarvoden hos företag på Stockholmsbörsen. Undersökningens syfte är att undersöka om fenomenet low-balling förekommer på den svenska revisionsmarknaden. Teorin om low-balling talar för att revisionsfirmor sänker sitt revisionsarvode i samband med ett nytt uppdrag för att på så vis knyta klienten (företaget) till sig och konkurrera ut andra revisionsfirmor. För att kompensera för förlusten av ett lågt initialt revisionsarvode ökar revisionsfirmorna succesivt arvodet de efterföljande åren av kontraktet. Vi har i denna studie undersökt revisionsarvoden och konsultarvoden på den Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2001-2010.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson Läsår: Vårterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vår tid på Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi läst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebär en minskad investeringsbenägenhet och därmed en vilja att förändra företagets kapitalstruktur. Vi var även intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade någon inverkan på företagens utdelningspolicy. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om den systematiska risken på Stockholmsbörsen har förändrats under perioden 1998-2000 och i så fall vilka effekter detta har fått för företagen inom IT/telekombranschen med fokus på investeringsbenägenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. Vår undersökning har bestått av att vi först beräknat den systematiska risken samt aktieägarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt låter generellt sett inte aktieägarnas avkastningskrav påverka den egna verksamheten.

This paper studies the relationship between individual characteristics of displaced workers and the probability of re-employment. A competing risks hazard model is used, distinguishing between exits from joblessness to self-employment and to paid-employment. All individuals between 25 and 55 years of age, at the time of displacement, that suffered from at least one year of joblessness after being displaced between 1990 and 1998 due to establishment closures that occurred between 1990 and 2001 are included. This allows for the closure procedure to be between one and three years long. Each individual is followed, from the year of displacement until the year of re-employment or at the latest, ten years after displacement.

The following paper is about degrading treatment in preschools and the essay discuss degrading treatment according to the Swedish school law, in preschools and the chosen focus for this study is three to four year old children. The aim is to see whether or not preschool children proceed with degrading treatment towards other children and if preschool teachers believe that children this young have the ability to do so. The questions for this study are: Can children proceed with degrading treatment towards each other? Which conflicts evolve through children?s interactions? Can children in pre-schools have a degrading behavior? To answer these questions participant observation at two preschools and interviews with four preschool teachers were chosen as method. The perspective of this paper is based on the view on children as actors, which is used to acknowledge and enhance the possibilities of letting the children?s own voices be heard.

Syftet och frågeställningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare på ungdomslandslagsnivå. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knäböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivändning?Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning 1RM knäböj, respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knäböj (% av kv), respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvärsnittsstudie där data som analyserats kommer från årligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare på U16, U18 och U20-nivå sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberäkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knäböj, 1RM frivändning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

SammanfattningBakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården.Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Syfte: Vårt syfte består av två delar, dels att ta reda på hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie där vi använt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgår ifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieägarvärde. Empiri: Empirin är hämtad från tolv företag inom fyra olika företags¬områden, år 2001-2005 och består av information om belöningspaketet till VD och ledningsgrupp.