En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Uppsatsens titel: Godkänd revisor ? en överflödig titel? En studie om revisorersinställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildningSeminariedatum: 30 maj, 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hpFörfattare: Erika Wallin, Henrik WesterhaagHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, godkänd revisor, auktoriserad revisor,redovisning, utbildning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellanrevisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassningtill EU.Metod: I vår undersökning använder vi oss av den kvalitativa metodenför insamling av empiri. En induktiv ansats lämpas bäst här då vimed hjälp av empirin söker svar på problemställningen samtbeskriver branschförhållanden. Tillförlitlighet och giltighetgranskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplägg.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet redovisning ochrevision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp ochteorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter fråntre olika revisionsbyråer. Respondenterna har titlarna assistenter,godkända och auktoriserade revisorer.

Bakgrund och problem: År 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredning gällande möjligheten att kontrollera omsättningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav på registrering av försäljningen i certifierade kassaregister samt krav på att föra så kallade personalliggare. Intäkternas fullständighet är mot denna bakgrund ett omdiskuterat ämne och diskussioner har förts kring det problem revisorer står inför vid granskning av företagens intäktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda på vad som är god revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, såsom restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer då de inte med rimlig grad av säkerhet kan styrka att redovisningen är upprättad enligt god redovisningssed.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.

Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rättsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krävs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkänns av värdlandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartläggning av hur erkännandeprocessen ser ut i samtliga medlemsländer. Kartläggningen är baserad på tio variabler som härletts ur direktiv 89/48/EEG.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ?Utredningen om revisorer och revision?. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ?Avskaffande av revisionsplikten?, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

När ett företag råkar i ekonomisk kris ställs ofta revisorn inför nya eller ändrade förutsättningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns ställningstagande vid olika bedömningar kommer att påverkas. Påverkan kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenägenhet avgöra huruvida denne ska våga gå över gränsen från sitt revisionsuppdrag till rådgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är förbrukat till hälften (ABL 13:12), men även om företaget saknar utmätningsbara tillgångar (UB 4 kap).