Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

This paper deals with challenges associated with handling scrubber waste in the port of Karlshamn and what various industry partners are doing to meet this growing demand. The main challenges have been the proportion of ships with scrubber, the amount of generated waste and waste characterisation. An understanding of these factors has been crucial in order to ascertain the aim of this study, which has been made with calculations based on leading manufacturer?s scrubber analyses and with an estimation of the quantity of ships with scrubber by examining AIS data from the Port of Karlshamn. In order to calculate the quantity of scrubber waste two different scenarios were established, which in turn produced two different outcomes.

Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön får släppa ut börjar gälla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för färjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen självklar lösning på hur färjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, så hur har de tänkt klara det? Hur såg färjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle använda sig av?För att få svar på frågeställningen används en kvalitativ metod. Rådata som varit till grund för slutsatsen har samlats in från sju olika talespersoner för färjerederier i Norden.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

The purpose of this study is to examine how Viking Line, Tallink Silja and Birka Cruises work with economic and environmental sustainability, and also to see how they work with new environmental legislations. In 2015 a new environmental legislation will be introduced, by the name Sulphur directive. The Sulphur directive entails a reduction in Sulphur dioxide emissions from ships where the emissions cannot exceed 0,1 percent. There are three alternatives to achieve the new environmental legislation, the use of Marine Gas Oil, LNG or scrubbers. All three alternatives will lead to increasing costs for the shipping industry.

Sedan industrialismens start har människan påverkat klimatbalansen genom förbränning av fossila bränslen. Rökgasemissionerna förorsakade av internationell sjöfart kan inte tillskrivas någon särskild nations ansvar på grund av dess globala och komplicerade verksamhet. FN:s sjöfartsorgan IMO har således åtagit sig ansvaret att minska sjöfartens miljöpåverkan. Införandet av nya miljömål har resulterat i strängare globala och nationella regler som tvingar sjöfartsnäringen till omfattande anpassningar under kort tid. Som lösning för att uppfylla kommande krav gällande rökgasemissioner har flertalet alternativa bränslen diskuterats.

De senaste åren har utsläppsreglerna för sjöfarten blivit allt hårdare och under de kommande åren skärps de ännu mer. För att svaveldirektiven för sjöfarten ska fungera effektivt så krävs det också att de efterlevs. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur länderna i Europeiska SECA områdena agerar och kommer att agera i framtiden för att se till att svaveldirektiven efterlevs. Studien syftar också till att undersöka hur efterlevnadskontroller genomförs, samt se om länderna har infört sanktioner mot överträdelser och vad dessa innebär. För att få svar på detta studerades lagar och förordningar, men framförallt skickades frågeformulär ut till de ansvariga myndigheterna i flera olika länder kring SECA områdena.

Undersöknings mål har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende på de nya svavelkraven som träder i kraft år 2015. Utmaningarna har och kommer att påverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska välja för att nå de nya kraven. För att inhämta information genomfördes intervjuer med två rederier som har eftermonterat skrubbers för att nå de nya målen. Båda rederierna har valt att genomföra ett så kallat pilotprojekt på ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att få fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanläggningen.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.