Sök:

Sökresultat:

1241 Uppsatser om SDF Centrum Göteborg - Sida 65 av 83

Karl Gerhard - ur ett queerperspektiv Matilda

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Kvalitetsskillnader i frisörutbildningar, finns det?

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

Betyg, klÀder och det som inte syns ? skolkultur ur ett elevperspektiv

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

BarnavÄrdsutredningar av ensamkommande barn : En kvalitativ studie av socialsekreterares erfarenheter

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Brukardeltagande i förÀndringsprocesser : vilka aspekter Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid involveringen av brukare i utvecklingen av LindÀngelunds rekreationsomrÄde och i utvecklingen av mötesplatser i LindÀngen?

I processen för en socialt hÄllbar utveckling Àr en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpÄverka sin verklighet. En utmaning i stÀders utveckling Àr att bÀttre lÀnka samman omrÄden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation Àr ocksÄ ett ibland upplevt utanförskap.Ett sÀtt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan fÄ Àr just att göra brukaremer delaktiga i förÀndringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp tvÄ av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpÄ LindÀngens centrum och LindÀngelund.

"Bara för mig" ÅtergĂ„ngsprocessen efter lĂ„ngtidssjukskrivning : kvinnors beskrivning av möten med arbetsgivarringen

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige Àr hög i jÀmförelse med andra EU-lÀnder.LÄngtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare ÄtergÄngsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning dÀr olika insatser bör prövas och utvÀrderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjÀlp för den sjukskrivne iÄtergÄngsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i ÄtergÄngsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad lÄngtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit lÄngtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underÄren 2007-2008 ÄtergÄtt till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex mÄnader.

Ecocalypso

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

VÀgen mot empowerment. En litteraturstudie om sjuksköterskans empowermentfrÀmjande strategier i patientundervisning av personer med diabetes typ 2.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt vÀlbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvÄrden innebÀr att sjuksköterskan sÀtter patienten i centrum och hjÀlper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsÀttningar att sjÀlvstÀndigt fatta beslut, föreslÄ behandlingar, reflektera och utvÀrdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strÀvan efter en kÀnsla av jÀmlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvÄrdteori anvÀnts.

Personcentrerad vÄrd; en utmaning, en möjlighet, ett förhÄllningssÀtt. En studie om implementeringsprocesser.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Meningsfull bildundervisning : perspektiv pÄ bildkommunikation

Med denna uppsats vill jag komma till nÄgon slutsats om vad meningsfull bildundervisning Àr. Jag menar att detta bör diskuteras i förhÄllande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vÀgningar mellan olika perspektiv, men velat lÀgga eftertrycket pÄ elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv pÄ bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar dÀrmed pÄ bilden i sig. Inom visuell kultur Àgnar man sig Ät hur det visuella formar vÄr förstÄelse av oss sjÀlva och vÀrlden.

Pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan - för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

HIAB i rörelse - en studie kring motivation vid förÀndring

Syfte: Uppsatsen Àr skriven för att illustrera svÄrigheterna med organisationsförÀndringar och hur dessa pÄverkar mÀnniskorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringar i ett konjunkturkÀnsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förstÄelse om hur förÀndringar kan pÄverka motivationen och lojaliteten hos personalen pÄ verkstadsgolvet.Metod: Det centrala förhÄllningssÀttet i uppsatsen Àr att vi antar en reflekterande attityd i vÄr undersökning. I forskningssammanhang innebÀr det ett sÀtt att relatera till ?verkligheten? och det objektiva behöver inte stÄ i centrum.

Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup pÄ timmerstockar - metodutveckling

Detta arbete behandlar mÀtteknik vid kontroll av dubbskadedjup pÄ sÄgtimmer. MÀtmetoder och mÀtverktyg har sammanstÀllts och bedömts som lÀmpliga för olika mÀtsyften. Data rörande skadedjup frÄn olika dubbtyper har sammanstÀllts ifrÄn tidigare publicerade studier. Resultat frÄn en egen kartlÀggning av dubbskadedjup pÄ gran- och talltimmerstockar styrker en allmÀnt rÄdande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstÄr nÀrmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hÀnsyn till att utjÀmna matningskraften runt en sÄ stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltÀckande mÀtning av dubbskadedjup Àr tidsödande finns behov av att rationalisera mÀtproceduren.

Mentorskap : ? för personalvetarstudenter inom högre utbildning

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

FörbÀttring av IKEAs Kvalitetstester och Hantering av KundklagomÄl : - Köksluckor och BÀnkskivor

IKEA grundades 1943 av Ingvar Kamprad och ÄterförsÀljs idag i 44 lÀnder runt om i vÀrlden. Med den 25-Ärs garanti pÄ kök som IKEA erbjuder har det blivit allt viktigare för dem att bekrÀfta kvaliteten pÄ kökssortimentet och hur tillfredsstÀlld kunden Àr.Syftet med detta examensarbete har varit att identifiera de mest kritiska faktorerna för köksfronter och bÀnkskivor baserat pÄ nuvarande kundklagomÄl och vilka testmetoder som kan anvÀndas för att testa dessa faktorer i produktutvecklingsprocessen. DÀrutöver har IKEAs hantering av kundklagomÄl studerats för att undersöka om den skulle kunna förbÀttras för att stödja utformningen av nya produkter.Examensarbetet delades upp i tre steg. Först identifierades de kritiska faktorerna genom intervjuer med kundservice och analys av kundklagomÄl. De mest kritiska faktorerna för köksfronter Àr fuktskador och fÀrg som flagnar eller spricker pÄ lackerade luckor.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->