SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vård. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vård är en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och därmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmåga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrån den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård beskriver sin yrkesroll.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingår att möta ungdomar med synskada utifrån behov ochförutsättningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hälsa, välbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemästrande utifrån sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien är att kartlägga upplevelser av hälsa och välbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundärt syfte med studien är attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehållsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehållsanalys utifrån SAUK -modellens bärande delar.ResultatAtt ha hälsa är att vara i balans och att ha livsmål. I strävan mot sina livsmål, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna använder de för att möta upp de yttre miljöomständigheter,som ständigt gör sig påminda.DiskussionBloggförfattarna använder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehålla balanseller att uppnå balans.

People with chronic fatigue syndrome and their experience and need for care referred to Barbro Gustafsson's theory of acknowledgement and the SAUK-model..

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur arbetet går till med Umeå-modellen som läs- och skrivinlärningsmodell samt vad olika lärare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda på olika lärares åsikter om Umeå-modellen intervjuade vi åtta yrkesverksamma lärare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en läs- och skrivmentor. Vårt resultat visade att de som använder Umeå-modellen arbetar noggrant efter den och ser många fördelar med modellen. De som däremot inte använder Umeå-modellen har svårare att se fördelar med modellen och använder sig i stället av delar av olika ljudenliga läs- och skrivinlärningsmodeller. Nackdelar som framkom var att Umeå-modellen är för strikt, det krävs gedigen utbildning samt att det saknas läromedel.  .

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

SAMMANFATTNING Introduktion I västra Sverige utfördes år 2010 cirka 200 lungoperationer på patienter med lungcancer. I Sverige är lungcancer den femte vanligaste cancerdiagnosen. Globalt kommer antalet fall att öka inom en 20-årsperiod enligt WHO:s bedömning. Tidigare studier visar att denna patientkategori upplever en sämre livskvalitet. Denna uppsats behandlar ämnet livskvalitet och om man med bekräftande omvårdnad kan öka patienternas känsla av livskvalitet.Syfte Syftet med denna undersökning var att belysa hur patienter med lungcancer uppfattar sin livskvalitet i samband med thoracotomi vid mätning under 1 år, och om det finns någon relation mellan det bekräftande mötet med vårdpersonal och hälsorelaterad livskvalitet.Metod En kvantitativ ansats användes för att mäta upplevelsen av livskvalitet samt hur informanterna uppfattade mötet med personalen på vårdavdelningen.

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell ärenklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens medverkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilketobserveras på marknaden.Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen ochanvändarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från NasdaqOMX Nordic.Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbättre än Black & Scholes-modellen.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheten att visa larmstatus från en byggnad på en tredimensionell VRML-modell. Modellen skall kunna visa status baserat på händelser från larmsystemet och erbjuda viss interaktion på objekt i modellen. Resultatet som jag uppnått är ett Javafönster i vilket en tredimensionell VRML-modell är presenterad. För att presentera modellen används en VRML-tolk till att ladda in modellen. Java 3D används sedan för att presentera modellen för användaren.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag väljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen är framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela världen. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.