Detta arbete behandlar Àmnet lÀsförstÄelse ur olika perspektiv. Fokus ligger pÄ hur man kan trÀna upp en god lÀsförstÄelse genom att anvÀnda olika lÀsstrategier. Uppsatsen vÀnder sig bÄde till Àmnet svenska och svenska som andrasprÄk, dÀrför Àr vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lÀrare och elever, som detta arbete kan vara behjÀlpligt för.En stor del av uppsatsen handlar ocksÄ om lÀsstrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara pÄ arbetets frÄgestÀllningar. Informanterna Àr tvÄ lÀrare i svenska och svenska som andrasprÄk, som arbetar pÄ ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att sÄvÀl informanterna som forskarna, anser att lÀsförstÄelse innebÀr att man kan avkoda en text och tolka dess innehÄll.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den svenska försvarsmakten har genomgÄtt en förÀndring mot ett insatsförsvar frÄn ett invasionsförsvar. I dagslÀget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, nÄgot som stÀller krav pÄ interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har dÀr varit med om utvecklingen av IED-hotet och pÄ sÄ sÀtt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur lÄngt har denna anpassning kommit, frÀmst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mÄl Àr uppsatt men finns underlaget för att nÄ detta mÄl? I uppsatsen kommer jag att jÀmföra de styrningar som finns i mÄlet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som stÀlls pÄ utbildning..

The purpose of this essay ("Gateway to the Past. An archaeological quality controlled subject gateway as a resource for higher education in Lund") is to examine how a quality controlled subject gateway could increase the quality of the information supply for the Department of Archaeology and Ancient History at Lund University. The essay gives a brief background to subject gateways and also describes the Department and its subjects (prehistoric archaeology, medieval archaeology, osteology and classical studies) . The essay consists of a questionnaire distributed to parts of the target group as well as an investigation of three particular subject gateways: NordArk, ARGE and The Labyrinth. The essay also contains an exposition of how archaeologists seek information, of the structure of the archaeological subjects and of classification systems for quality controlled subject gateways.

The Internet offers an abundance of information. This information is easy to access in technical terms, however it is difficult to find. At present there is a wide variety of search services to choose from. This master's thesis is about selecting the appropriate search service for a certain question. Are different types of services suitable for different types of questions, and if so, which services for which questions?To answer this, I have undertaken one theoretical and one empirical study.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av för att ta reda pÄ elevernas andrasprÄksutveckling. Mitt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna förhÄller sig till andrasprÄksundervisningen. Undersökningen Àr gjord pÄ tre olika skolor i södra Sverige dÀr jag har intervjuat lÀrare i andrasprÄk samt ett antal elever som har svenska som sitt andrasprÄk. Förutom att lÀrarna arbetar pÄ ett medvetande sÀtt med andrasprÄkselever visar resultatet ocksÄ att performansanlysen Àr metoden som lÀrarna pÄ dessa tre skolor vÀljer att anvÀnda. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna ser andrasprÄksundervisningen som nÄgot positivt dÀr de fÄr möjlighet att förbÀttra sitt svenska sprÄk..

The purpose of this master's thesis is to describe the expansion of Sundbyberg public library during the decade 1954 to 1964. Our focus of interest is the library?s concentration on public relations in 1954.During the experimental year 1954 a public relations librarian, Bianca Bianchini, was employed. Her task was to introduce thelibrary to the citizens of Sundyberg who were not already using it. As a background to this concentration on public relations we also describe the early development of the public library in Sundbyberg.

This case study examines the new media presentation system in Alby public library. The aim is to explore if the contemporary Zeitgeist, wich according to the sociologist Zygmunt Bauman, could be described as liquid modernity, has affected how the system was formed. The purpose is to find out how that would affect users and staff of public libaries of the contemporary. Interviews were conducted with the library staff, and plans and documents concerning the media presentation system was examined.The empirical part of this thesis starts with a study of the process that resulted in the new presentation system while the second part examines the system as such. I discovered that both the media presentation system, and the process which preceded it, contained aspects that could be traced to liquid modernity.

Syftet med undersökningen Àr att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill fÄ kunskap om vad förÀldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehÄll som barnboken ger. NÀr viss undersökning visar att barnbokslÄn gÄr ner och annan undersökning visar att barnboken Àr viktig för barn, bÄde sprÄkligt och socialt, vill vi sÀtta detta i fokus.Metoden grundar sig pÄ kvalitativa studier genom enkÀter med intervjufrÄgor till förÀldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn pÄ vÄra arbetsplatser. Undersökningen sÀtter vi i perspektiv till vÄra styrdokument LÀroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vÄrt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar Àr att pedagoger och förÀldrar samt biblioteken har ett stort ansvar nÀr det gÀller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vÀgar att gÄ för att vÀcka barns intresse och hur vi gör Àr upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken Àr att vi lÀser för barn.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utstrÀckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen prÀglas av neoliberalismen Ären 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen Àr utbildningsposten i de Ärliga budgetdebatterna Ären 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet anvÀnder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt tvÄ diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmÀtningar, dÀr PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.

I den hÀr uppsatsen har anvÀndningen och betydelsen av ett utvalt antal översÀttningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck pÄ svenska och mandarin studerats. Uppgiften nÀrmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmÄlstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har anvÀnts för att beskriva det inre sinnestillstÄndet hos personer nÀr de handlar pÄ de sÀtt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka kÀnslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översÀttningsekvivalenterna har observerats..

Syftet med studien Àr att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skÄnska, norrlÀndska och svenska pÄ mÄngsprÄkig grund. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ om dessa ungdomar anser svenska pÄ mÄngsprÄkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrÄn kön och första- och andrasprÄkstalare. Ett annat perspektiv som jag Àven kommer att presentera Àr den didaktiska aspekten pÄ sprÄklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan pÄverka elevernas attityd till dialekt.En enkÀtundersökning utfördes pÄ tvÄ könshomogena grupper, dÀr eleverna fick lyssna pÄ inspelningar av de tre olika sprÄkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt Àr följande: geografiskt, tids- och platsbundet och sprÄkligt slÀktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stÀmmer överens med forskarnas, det vill sÀga tal som Àr typiskt för ett geografiskt omrÄde, Àven om ungdomarna anvÀnder andra ord.

The aim of the paper is to examine how public libraries can develop their services for children with ethnic minority backgrounds as a user group. This is achieved through studying the conditions for library services provided for children aged 9-12 in this group by public libraries in suburbs densely populated with ethnic minorities. The paper uses both a literature review and empirical research on the community libraries in Rinkeby and RosengÄrd as well as the town library in Lund. Services potentially available to these groups are analysed and discussed in the later chapters. The overall conclusion is that those services provided for ethnic minority children are largely the same as those provided for in children library services in general.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..