Denna uppsats studerar huruvida internationell diversifiering medför nÄgra vinster gentemot att följa en inhemsk strategi. Genom analys av dels sverigefonder och dels globalfonder slÄs det fast att sÄ Àr fallet. En internationell strategi medför en lÀgre risk Àn en sverigekoncentrerad. Uppsatsen undersöker ocksÄ fenomenet Home Bias, d.v.s. den snedvridning som innebÀr att en allt för stor andel av kapitalet placeras i hemlandet.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde  ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..

The purpose of this Master?s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers? Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively.

This study conducts a qualitative examination based on five interviews with children?s librarians. The aim is to bring up and analyse the attitudes of the librarians towards reading promotion activities for children outside of school and investigate their experiences of participation in a summer reading challenge project.The first theory used to analyse is Jofrid Karner Smidt?s thesis of five different roles that a librarian can have on literary preferences. The second is her theory of how librarians view their promotion of literature.My interviews shows that the librarians in the study have a common opinion and enthusiasm regarding children's pleasure reading.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

In 1930 a new library reform came into force, which in reality was the beginning of the modern Swedish library. The purpose of this reform was to take measures to promote efficiency, for example to increase library co-operation. The Government grants were at the same time raised considerably. However, as early as in 1930, but especially the following year, the depression hit Sweden. The Government reduced the grants until the first half of 1936.

Syftet med studien var att undersöka om insynspersoner genererar en extra avkastning gentemot övriga placerare pÄ den svenska aktiemarknaden. Eventstudiemetoden ligger till grund för vÄr kvantitativa angreppssÀtt. Vi har anvÀnt oss av marknadsmodellen för att mÀta den abnormal avkastningens effekt av insynstransaktioner. Resultaten visar pÄ mÄnga signifikanta resultat. Studien visar att det ofta förekommer abnormala avkastningar vid köptransaktioner pÄ den svenska aktiemarkanden.

Cloud computing spÄs av mÄnga som framtiden för IT och innebÀr att man över internet hyr datorkraft och programvara istÀllet för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. DÄ mycket av den forskning som finns syftar till frÀmst amerikansk kontext har den hÀr undersökningen genomförts med fokus pÄ svenska företag. Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svÄrt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som Àr speciellt vÀl lÀmpat för att anvÀnda sig av cloud computing, det gÀller snarare att utifrÄn en specifik verksamhet undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan dra nytta av cloud computing. DÀremot finns vissa förutsÀttningar som skiljer olika företagstyper Ät nÀr det gÀller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

HBTQ-personer Àr en utsatt minoritetsgrupp i samhÀllet pÄ grund av heteronormen. De mÀnskliga rÀttigheterna och Barnkonventionen pÄpekar alla mÀnniskors lika vÀrde och barnens specifika rÀttigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur sÀger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvÀrdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram pÄ folkbibliotek genom Àmnesordsindexering. UtvÀrderingen Àr en sÄ kallad mÄl-resultatutvÀrdering som har tittat pÄ Àmnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mÄl för biblioteksverksamheten som kan utlÀsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nÀmnts ovan. MÄlen för Àmnesordsindexering Àr att anvÀndarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den hÀr utvÀrderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i Àmnet svenska frÄn grundskolan tror att detta beror pÄ. Vi har Àven undersökt om eleverna, enligt dem sjÀlva, fÄtt tillrÀckliga förut-sÀttningar för att nÄ mÄlen i Àmnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som gÄr pÄ det Individuella programmet (IV) fÄtt ge sin syn pÄ svenskÀmnet samt vad som gick fel och vad de anser Àr anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i Àmnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna frÀmst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de Àr utan betyg i svenska.

Uppsatsen analyserar utifrÄn den allmÀnna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översÀttning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan Äterges i det svenska verbsystemet..

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andrasprÄk har en försÀmrad lÀsförmÄga vilket pÄverkar deras fortsatta skolgÄng och möjligheter att ta aktiv del i samhÀllet. I vÄrt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andrasprÄk till bÀttre lÀsförmÄga.Syfte:VÄrt syfte med denna rapport Àr att undersöka lÀrares val av undervisningsmetoder för att lÀra elever med ett annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa. VÄrt intresse har riktat sig kring vilka lÀsundervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder och vad de grundar sina val pÄ.Metod:För att undersöka vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lÀrare frÄn sju olika skolor belÀgna i fyra skilda orter. LÀrarnas svar har vi analyserat och sammanstÀllt i oloka teman. DÀrefter reflekterade vi över resultatet i förhÄllande till vÄr litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick frÄn vÄr undersökning var att lÀrarna anvÀnder flera lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk.

Bokstaveringar i teckensprÄk Àr lÄn frÄn skrivna sprÄk, vilka skapas genom anvÀndande av ett handalfabet, dÀr varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av PÀr Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att lÄna ord frÄn det svenska skriftsprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka typer av lÄn, i form av bokstaveringar, som görs frÄn skriven svenska till svenskt teckensprÄk och frÄn vilka ordklasser inom det svenska sprÄket dessa lÄn hÀrstammar. Det material som anvÀnds i studien kommer frÄn Svensk teckensprÄkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats Àr sÄdana som förekommer mer Àn tvÄ gÄnger i korpusmaterialet.

The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to.