Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre rektorers samt tre lÀrares perspektiv ser ut pÄ lÀsinlÀrning, faktorer som kan pÄverka lÀsningen samt den pedagogiska miljön i Ärskurs ett. Tre av intervjuerna var med lÀrare frÄn Ärskurs ett och dÀr observerade vi Àven en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade pÄ samma skola som lÀrarna. Vi valde att jÀmföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vÄr kvalitativa studie intervjuade vi bÄde lÀrare och rektorer för att fÄ en bredare syn pÄ lÀsinlÀrning pÄ skolan dÀr de arbetade och pÄ sÀtt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter mellan skolorna och att lÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät. De faktorer som kan pÄverka elevernas lÀsning samt lÀsinlÀrning Àr klassrumsmiljön, bibliotek, lÀxor, hemmiljö, lÀrare (kön, Älder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer lÀsning?)..

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i SamhÀlle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

The aim of this Master?s thesis is to examine three library weblogs to evaluate how they are used and what type of information the libraries publish in these specific weblogs.The following three questions are the basis of this study:? What is the content of the weblogs?? How is the weblog used as a tool by the libraries?? How is the interaction between the library and the readers of the weblogs presented regarding the comment function?The method that has been used in this study is content analysis and the code units have been created during the process. It is mainly a qualitative analysis but it does also contain quantitative elements. With the content analysis, 21 different themes where cut from the three weblogs. These themes where then put into the model of the local library profiles worked out by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

The aim of this Master?s thesis is to examine in what way library users are depicted on images at two academic libraries; the University College of BorÄs Library & Learning Resources (BLR) and the Gothenburg University Library (GUB). 62 images, from websites and information brochures, are analyzed and the main questions are: How are users represented on images? What activities are shown? What is the difference between BLR and GUB? How can the consequences of the representations be understood? Little is currently known in the LIS-field about how images work as constructors of the social reality. The theoretical and methodological point of departure of the study is discourse analysis, new institutional theory and picture analysis.

In this thesis the marketing strategies of two public libraries have been explored and studied.The public library of Kalmar participates in the project GÖK which partly is a marketing project. The public library of Kalmar thereby differs from the public library of TrollhĂ€ttan which is not involved in the project.The main aim of this thesis was to focus on their marketing strategies and see if there were any differences. The thesis was also concerned with the customers and their experiences of the quality of the services offered by the public libraries of Kalmar and TrollhĂ€ttan, including the customers' perceptions of the operative marketing, and finally if there was a connection between marketing and customer-centered quality. Qualitative methods as well as quantitative methods were used for the collection of information .The preliminary assumption that Kalmar had a more explicit marketing strategy has been confirmed in the study. However, the customers at the public library of TrollhĂ€ttan were more satisfied with the total quality of the services offered.

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konflikter som finns bland personer i förhÄllanden och se hur dessa problem kan lösas pÄ ett smidigt sÀtt. Metoden för denna uppsats har, till största del varit, litteratursökning pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek. Denna uppsats berör, i huvudsak, konflikter inom parrelationer. Uppsatsen fördjupar sig i vad konflikter kan handla om och hur ett par kan lösa dessa. En stor del av ett förhÄllande Àr kommunikation.

En av Ring P1:s ambitioner Àr att lÄta svenska folket fÄ en röst i etern och i den offentliga debatten. Men Àr det verkligen svenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem Àr det egentligen som ringer in?.

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.