Sökresultat:
567 Uppsatser om Söka jobb - Sida 26 av 38
Högre tjÀnsteman? DÄ trivs du vÀl med arbetet? : Har klassposition och förtroende för kollegor en inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelse?
Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anstÀllda som Àr tillfredsstÀllda i arbetet Àr mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt Àn de som inte Àr tillfredsstÀllda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition pÄ arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att fÄ hjÀlp av sina arbetskamrater Àr faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsstÀlld i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) dÀr de som har en tjÀnsterelation betraktades som högre tjÀnstemÀn och mellantjÀnstemÀn, de som hade ett blandat kontrakt sÄgs som lÀgre tjÀnstemÀn och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes pÄ det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) frÄn Är 2010.
Intressegemenskap : En tolkning av uttrycken vÀsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna
Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.
Busschaufförers upplevelse av osÀkra anstÀllningsförhÄllanden och hur det pÄverkar deras psykosociala arbetsmiljö
Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör Ät trafikföretag som har tidsbegrÀnsade avtal. Trafikföretagen fÄr dessa avtal genom upphandlingar. Det innebÀr att busschaufförernas anstÀllningsförhÄllanden Àr ganska osÀkra. NÀr avtalstiden gÄr ut Àr det stor risk för att de blir uppsagda. DÀrför Àr syftet att undersöka om denna osÀkerhet pÄverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.
Bilden av pappan - en textanalys av tidningen Vi FörÀldrar
Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.
Ekonomistyrning i kunskapsintensiva företag : En studie av smÄ företag i IT-branschen
SammanfattningForskning kring styrning av smÄ företag har lÀnge varit ett förbisett omrÄde inom det företagsekonomiska fÀltet. Den senaste tiden har utvecklingen gÄtt mot en allt mer tjÀnstedominerande marknad. Ett omrÄde inom tjÀnsteföretag, Àr kunskapsintensiva företag dÀr nÄgon form av utbildning Àr ett krav för de anstÀllda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvÄra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag.
Det balanserade styrkortet : Den omedvetna anvÀndningen av de processer som finns i det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.
Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.
Ăversyn av arbetstidsförlĂ€ggning
Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.
Sju sorters ensamhet
Jag vill berĂ€tta och jag vĂ€ljer att göra det med stygn, tygoch fĂ€rg. I sviten Sju sorters ensamhet Ă€r det tyst ochtomt, mĂ€nniskorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tĂ€nker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gĂ„ till och en familjsom möter dem nĂ€r de kommer hem. ĂndĂ„ infinner siginte den dĂ€r lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det Ă€r nĂ„got som fattas.NĂ„got Ă€r snett i samhĂ€llet idag och det bekymrar mig.Jag tror att det dĂ€rför jag Ă„terkommer till grĂ„zonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att pĂ„ sĂ„ sĂ€ttkanske kunna förĂ€ndra, om Ă€n bara lite, eller i alla fallförstĂ„ varför det Ă€r som det Ă€r.Med hjĂ€lp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen Ă€r jagvill sĂ€ga.
Att starta ett eget företag - Hur gör man?
Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.
?Ingen jagar ju direkt guldklockor lÀngre? ? en kvalitativ undersökning kring studenter, arbete och informationsinhÀmtning
Titel ?Ingen jagar ju direkt guldklockor lĂ€ngre? ? en kvalitativ undersökningkring studenter, arbete och informationsinhĂ€mtningFörfattare Rebecca Blad & Hanna ĂstbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förJournalistik, Medier och KommunikationTermin VĂ„rterminen 2010Handledare Bengt JohanssonSidantal 43 sidor exklusive bilagaSyfte Att undersöka hur Generation Y resonerar kring informationssökning irelation till arbetssökningsprocessenMetod Kvalitativ undersökning i form av tvĂ„ fokusgruppsintervjuerMaterial TvĂ„ fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje gruppHuvudresultat Informationssökning och informationsinhĂ€mtning Ă€r inget frĂ€mmade förstudenter. Trots detta blir de dagligen översköljda av information frĂ„n olikamedier vilket gör att det tar tid och energi för dem att finna den information de behöver. NĂ€r de nyutexaminerade studenterna söker arbete efterfrĂ„gar de dĂ€rför kort och koncis information om arbetet och hur de kan kontakta företaget, sĂ„ att de kan sĂ„lla bort de annonser de inte Ă€r intresserade av.Information om företaget och vad de vill ha av den sökande vill de först ha efter att intresse vĂ€ckts för att söka arbetet och denna information vill de se pĂ„ företagets hemsida och inte i platsannonsen. De kanaler som studenterna kĂ€nner störst förtroende för och anser vara effektivast Ă€r Ă€ven de kanaler som de i första hand vĂ€nder sig till.
UtvÀrdering av systematiskt brandskyddsarbete vid Stora Enso Skoghall: med fokus pÄ sÀkerhetskultur
Stora Enso Skoghall Àr en industri belÀgen pÄ Hammarö utanför Karlstad. PÄ industrin görs en sjÀttedel av all vÀrldens vÀtskekartong. Sedan lagen om skydd mot olyckor tillkom har företaget utövat olika former av brandskyddsarbete. Under Ären har arbetet blivit bÀttre och bÀttre men det finns fortfarande delar som behöver ses över. Att delar av det dokumenterade brandskyddet inte Àr fullÀndat, Äterkopplingen till brandskyddsavdelningen efter genomförd rond Àr knapphÀndig och att delar av personalen med brandskyddsansvar kÀnner att de vill ha lite mer utbildningar Àr nÄgra av de punkter som fortfarande Àr bristfÀlliga.
Kontoret; En framgÄngsfaktor : En utredning om kontorets pÄverkan pÄ personal samt förslag pÄ hur TM-Konsults kontor i HÀrnösand kan göras till en bÀttre arbetsplats
TM-konsult Àr ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krÀvs en rad ingredienser. NÄgra av dessa Àr moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i HÀrnösand Àr företagets sydligaste sÀte och det kontor som konkurrerar om jobben i nÀromrÄdet och Stockholmsregionen. Kontoret Àr ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.
PĂ„ spaning efter den tid som flytt? LĂ€rarna i den svenska skolpolitiska debattens offentliga narrativ
Resultaten av mycket forskning om lÀraryrket pekar pÄ att förutsÀttningarna för att arbeta som lÀrare har förÀndrats pÄ senare tid och att lÀraryrket idag Àr ett helt annat jobb Àn vad det tidigare varit. En utgÄngspunkt för denna studie Àr att detta kan medföra svÄrigheter för lÀrare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhÀlle. Syftet med studien Àr att undersöka vilka offentliga berÀttelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses pÄverka lÀrarna nÀr det gÀller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjÀlp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.
Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, Àven om lÀrarnas betydelse understryks, fokuserar pÄ att den svenska skolan befinner sig i kris och att lÀrarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhÀllet förvÀntar sig av dem.
KULTURELLA DIFFERENSER : En komparativ analys av Sverige och Italiens kulturella förvÀntningar pÄ ledarskap
Som privatpersoner ser vi vÀrlden och framförallt Europa krympa framför vÄra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för vÀrldens företag. Möjligheten att för företagen kunna anstÀlla personal frÄn alla vÀrldens hörn gynnar bÄde den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfÀllet i akt att genom arbetslivet upptÀcka nya delar av Europa men Àr det verkligen sÄ enkelt? I Italien som Àr Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan lÀnderna Àr dÀrför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att tvÄ kulturer möts eller Àr vÄr bild av att italienska och svenska ledare Àr tvÄ helt olika ledartyper endast en förlegad förestÀllning som för var dag som gÄr suddas ut allt mer.
NÀsta generation skogsÀgares behov av tjÀnster och rÄdgivning : en undersökning bland vuxna barn till dagens medlemmar i Mellanskog
Inom kort kommer mycket stora arealer skogsmark att byta Àgare. En Àldre generation kommer lÀmna över till en yngre som i högre utstrÀckning har jobb utanför skogssektorn och som bor lÀngre ifrÄn fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner Àven för den nya generationen och erbjuda vad de behöver Àr det viktigt att veta vilka förvÀntningar och krav de har pÄ skogen och skogsÀgarföreningen. Denna undersökning vÀnde sig till dagens Àldre medlemmar (> 70 Är) i Mellanskog men framförallt till deras barn.
MÄlet var att besvara följande frÄgestÀllningar:
? Finns det skillnader i förÀldrarnas respektive barnens avsikter att behÄlla skogen inom familjen?
? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsÀgande och vilka hinder ligger i vÀgen för att de ska ta över skogen?
? Vilka produkter och/eller tjÀnster kommer bli viktigast för framtidens skogsÀgare?
Drygt 700 medlemmar kontaktades och 262 lÀmnade ut sina barns fullstÀndiga kontaktuppgifter.