Sök:

Sökresultat:

269 Uppsatser om Sćhastighet - Sida 11 av 18

KompressionsklÀder förbÀttrar prestationen vid högintensivt arbete

Introduktion: Trots att kompressionsklÀder (KK) anvÀnds brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belÀgg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vÀltrÀnade idrottare. Det Àr relativt lite forskning gjord pÄ hur anvÀndandet av KK pÄverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida anvÀndandet av KK har en positiv inverkan pÄ högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har anvÀnts och 6 vÀltrÀnade (27 ± 5 Är, lÀngd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml ? kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning pÄ löpband.

Variabeltryck med inkjet i dagspress : Möjligheten att införa anpassade upplagor

PÄ uppdrag av Tidningsutgivarna har en studie utförts angÄende olika möjligheter att införa tryck av variabeldata med tryckmetoden inkjet i svensk dagspress. MÄlet var att undersöka tekniska möjligheter och begrÀnsningar samt att utreda om det fanns nÄgot intresse pÄ marknaden som skulle kunna ge nÄgon avkastning. Studien utfördes med hjÀlp av noggranna kÀllstudier och ett fortlöpande samarbete med olika företag med intresse för dagspress. Rapporten beskriver ocksÄ företag som arbetar med den hÀr typen av innovationer idag och diverse tidigare projekt med variabeltryckta tidningar. Nya teknologier som eventuellt kan vara av intresse för framtida utveckling har ocksÄ beskrivits och hur tidningens framtid kommer att se ut ur ett kortare och ett lÀngre perspektiv.Studien visar att inkjetpressar inte klarar av den hastighet som de moderna tidningspressarna hÄller idag.

Fabrikslayout för kort genomloppstid vid montering av ventilationsaggregat hos VoltAir System

SammanfattningDenna rapport innefattar ett examensarbete individuellt utfört av Erik Lindh, studerande pÄ Karlstads universitet. Projektet Àr ett obligatoriskt moment i högskoleingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik.Examensarbetet har utförts under vÄren 2014. Projektet har utförts pÄ företaget VoltAir System i Torsby, dÀr Johan Brekke varit handledare. Företaget producerar, levererar samt monterar luftbehandlingssystem som Àr marknadens energieffektivaste. Företaget har under slutet av 2013 börjat tillverka en ny produkt.

Rötresttransport frÄn en gÄrdsbaserad biogasproduktion, en fallstudie :

GÄrden som jag har genomfört det hÀr projektet pÄ Àr Klevs GÄrd i BohuslÀn. GÄrden har idag en djurproduktion med slaktsvin och vÀrphöns samt en vÀxtodling. FrÄn djuren produceras knappt 2000 m3 gödsel om Äret och vÀxtodlingen omfattar 250 hektar. Man har pÄ senare Är funderat pÄ att bygga en biogasanlÀggning som skall köras pÄ djurens gödsel och pÄ vallensilage. Den stora mÀngd rötrest som dÄ blir mÄste ju transporteras och spridas pÄ nÄgot sÀtt.

Varför har Malaysia trots ett lÀgre humankapital upplevt högre ekonomisk tillvÀxt Àn Filippinerna -En utvidgad teknologispridningsmodell

Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.

Elevers missuppfattningar av ljudbegrepp och bearbetning av dessa inom fysikundervisning : En systematisk studie

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssÀtt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod anvÀndes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. PÄ grund av den ringa forskningen inom gymnasiet bÄde nationellt och internationellt, inkluderades studier frÄn olika delar av vÀrlden men ocksÄ frÄn olika skolnivÄer. De inkluderade studierna hade sin fokus pÄ fysikinnehÄll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgrÀnsningar gÀllande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bÀra pÄ missuppfattningar bÄde vad gÀller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet Àr relaterade.

Provning och modellering av genomslagsgummin implementerat för dynamisk simulering i MBS

Genomslagsgummin Àr komponenter som anvÀnds i fordonschassin till hjul- eller hyttupphÀngningen för att undvika kraftiga kollisioner mellan exempelvis framaxeln och ramen dÄ fjÀdringen bottnar. Vid genomslag genomgÄr dessa komponenter hastiga kompressionsförlopp med stora deformationer. Eftersom materialkarakteristiken för gummi Àr kraftigt olinjÀr blir dynamiken i systemet svÄr att beskriva.De berÀkningsmodeller som finns att tillgÄ i MBS-programvaran Adams idag Àr mycket förenklade och beskriver inte dessa förlopp pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. MÄlet med detta examensarbete var att utifrÄn resultaten frÄn dynamisk provning utveckla en berÀkningsmodell som beskriver kraften som verkar pÄ gummit som en funktion av kompressionsförskjutning och -hastighet. Den framtagna modellen implementerades sedan som en subrutin till Adams.Fyra olika genomslagsgummin provades kvasistatiskt i en hydraulisk press och dynamiskt i en fallrigg som var konstruerad för detta ÀndamÄl.

PÄverkar kvigans tillvÀxt och inkalvningsÄlder hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslÀngd?

Syftet med litteraturstudien vara att ta reda pÄ om kvigans tillvÀxt och inkalvningsÄlder pÄverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslÀngd. Kvigor i Sverige har lÀnge haft en hög inkalvningsÄlder jÀmfört med den efterstÀvade inkalvningsÄldern pÄ 24 mÄnader. InkalvningsÄldern Àr i genomsnitt 27-29 mÄnader och Àven om det sedan lÀnge har föresprÄkats att denna Älder bör sÀnkas, har lite hÀnt. Forkarna Àr oeniga om vilken som Àr den optimala inkalvningsÄldern för kvigor, men Àr överrens om att den ligger mellan 22-25 mÄnader. Att sÀnka inkalvningsÄldern har flera fördelar, dels Àr det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra mÄnad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det Àr Àven bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslÀngd blir lÀngre.

Bildanalys för navigering i autonoma sensor-platformar

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken.

Cykelbanors komfort och sÀkerhet: en studie av sambandet
mellan cykelbanors profil och de vibrationer som cyklisten
utsÀtts för

VÀgytans kondition Àr av betydelse för cyklisternas komfort och olycksrisk. JÀmna och fina vÀgar Àr en förutsÀttning för att cykeltrafiken skall kunna ta större andel i dagens transportsamhÀlle. Kvaliteten pÄ cykelvÀgarna i Sverige varierar vÀldigt mycket och en av anledningarna till detta Àr att det saknas objektiva metoder för bedömning av vÀgarnas standard. Fokus för detta examensarbete, Àr att hitta ett samband mellan en vÀgbanas profil och de fÀrdvibrationer en person utsÀtts för dÄ hon eller han cyklar dÀr. UtifrÄn dessa samband har en modell framtagits, som utifrÄn vÀgens profil berÀknar fÀrdvibrationen för cyklisten.

JÀmförelse av tvÄ olika fÀlttest för fotbollsspelare pÄ olika tÀvlingsnivÄer

SammanfattningOlika fÀlttest Àr flitigt anvÀnda för att utvÀrdera fotbollsspelares fysiska uthÄllighet, dÀribland Yo-Yo Intermittent Recovery Level 1 (Yo-Yo IR1) och Coopers löptest. Ytterst lite Àr dock kÀnt om Coopertestets lÀmplighet som mÀtmetod i en sport med intermittent arbete som fotboll. Syftet med denna studie var att undersöka prestation i Coopertestet i förhÄllande till Yo-Yo IR1 testet hos fotbollsspelare pÄ olika tÀvlingsnivÄer. Under försÀsongen testades 19 manliga fotbollsspelare (23 ± 4 Är, 181 ± 9 cm, 77 ± 9 kg) frÄn svensk division 1 (hög-nivÄ, n=5), division 3 (mellan-nivÄ, n=6) och division 5 (lÄg-nivÄ, n=8). Coopertestet bestÄr av oavbruten löpning sÄ lÄngt som möjligt under 12 minuter pÄ löparbana.

- De e bara Ä köra : LÀrande i fysisk miljö och simulator

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Torrgranulering av slagg: Experimentell och numerisk modellering

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hÀlls den smÀlta varma slaggen i en strÄle pÄ den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut Ät sidorna frÄn disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar bÄde till att en vÀrdefull produkt i form av cement kan framstÀllas, samtidigt som energin frÄn den varma slaggen Ätervinns. I dagslÀget finns dock inte tillrÀcklig kunskap om hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillÀmpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen pÄ partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten anvÀndes istÀllet för masugnsslagg.

JIMU - Javelin Inertial Measurement Unit

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar anvÀnder idrottsmÀn pÄ elitnivÄ idag mÀtningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen Àr dyr och svÄr att frakta. UtvÀrdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mÀtningarna fanns en ide om ett system som baserar sig pÄ givare monterade inne i kastredskapet. Visionen Àr att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

Bildanalys för navigering i autonoma sensor-platformar

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken. Markfordonens position mÀttes in med DGPS och UAV:ns hastighet, position och rotation bestÀms med GPS och tröghetsnavigeringssystem. Resultatet, i form av lagrad tröghetsnavigerings- och sensorstyrnings-data, ges efter en Kalmanfiltrering och blir vanligtvis noggrannare Àn vad som erhÄlls frÄn de respektive delsystemen. Tyngdpunkten i arbetet lÄg i att ta fram Matlab-funktioner som plockar ut rÀtt vy vid rÀtt tidpunkt och ÄskÄdliggör detta pÄ ett tydligt sÀtt, samt att placera ut markfordonen enligt de givna koordinaterna.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->