Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

The main purpose of this essay is on one hand to try to find and explain the formula of success of the rock group Status Quo, and on the other to elucidate and explain the foundation and essence in the music made by Status Quo, but also to study how, if and why the foundation and essence have changed over the years. The method of investigation is partly based on a musical analysis of three albums from three different periods: Hello! (1973), Ain´t Complaining (1988) and Heavy Traffic (2002), and partly on a sociological study of the group?s career between 1962 and today, 2005.The first part of the essay concerns the period between 1962-1973 with an analysis of the album Hello!; the second part concerns the period 1974-1988 and the album Ain´t Complaining; finally, the third part concerns the years between 1989-2002 with an intensified analysis of the album Heavy Traffic. In the forth part of the essay I discuss the career of Status Quo from a sociological point of view.I run to the conclusion that the essence of Status Quo is the boogie-woogie comp on Fender guitar by Rick Parfitt, the riff on Francis Rossis´ Fender guitar in combination with the base, the piano and the drums. This has been the essence through all the years, even though it was more difficult to apprehend it during the 1980s.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling där vinnaren av tävlingen representerar Sveriges bidrag på Eurovision Song Contest. Melodifestivalen nådde uppemot 3,770 miljoner tittare år 2015. Många som tittade på Melodifestivalen använde sig av deras applikation till att rösta och följa programmet.Denna studie är skriven i syfte att undersöka samt analysera hur medietekniker upplever kombinationen av att titta på Melodifestivalen, samtidigt som de använder sig av Melodifestivalens applikation. Metoden som använts för att samla data och information har varit kvalitativa och kvantitativa intervjuer. All material har tagits fram i syfte att ge djupare svar/förståelse på? de frågor som ställts.En annan viktig aspekt i denna studie är att undersöka hur Melodifestivalens applikation är uppbyggd samt vilka krav som ställts på den.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

?Till sångens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Studien undersöker hur man på ett praktiskt sätt kan knyta samman musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet är att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang träna sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den här studien. Övningarna är konstruerade så att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgångar, medan basisten övas i att höra ackordläggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sång, blås eller bas) styr övningen och väljer hur ackordföljden ska fortsätta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner).

Title: Along one and the same road - a study of the people behind some hand written song books from around the turn of the 19th century. It is based on some hand written songbooks found in homes along the small byroad in Kruse, Alva, Gotland. My own connection to the place is that I was born in one of these houses. During the summer of 2008 interviews were made with four people who live or have lived along this road themselves. Some of them have even lived in the same houses as the owners of the books.

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sångintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. Målen med projektet var att stimulera till ökad sång- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa närkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. Då man år 2007 firade Markaryds kommun 700 år, Markaryds kyrka 150 år och Linné 300 år tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning på jubileumsåret. Min forskningsfråga i detta arbete är: På vilket eller vilka sätt har projektets målsättningar uppnåtts? Skriftliga utvärderingar med de deltagande körsångarna, reaktioner från kommunen, press och allmänheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.