Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare frÄn Mittuniversitetet med fokus pÄ vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. AvgrÀnsning gjordes till omrÄdena etableringsgrad, lönenivÄ, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivÄ och arbetsomrÄde) samt tillfredstÀllelse i förvÀrvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen frÄn utbildningen. I dessa ingick bÄda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Relationer Àr ett av de grundlÀggande band vi har i livet och Àr en viktig aspekt för den psykiska hÀlsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nÀmligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av mÄnga gÄnger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna Àr vÀnskaplig eller om den Àr mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den hÀr typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas pÄ en sÄdan utbildningsfilosofi.2. Att granska tvÄ koncept med tvÄ tillhörande program för att pÄvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkÀter.3. Att ta reda pÄ vad meningen med de tvÄ koncepten Àr, med hÀnsyn till vad respondenterna sÀger och med mina egna tankar och Äsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer och enkÀtundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkÀtundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lÀrande, teoretiskt lÀrande, praktiskt lÀrande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjÀlp av egna Äsikter och med hjÀlp av svar frÄn enkÀter, personliga intervjuer och ifrÄn övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med bÄda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att fÄ en skrÀddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

Det pÄgÄr en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förÀndradomvÀrldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra vÀrdefulla förmÄgor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nyttan med smÄ UAV-system för bataljonsnivÄnvid en internationell militÀr operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrÀttelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar Àven envÀrdering av smÄ UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som smÄ UAV-system kan lösa medvarierad förmÄga.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhĂ„ll, U- vĂ€rde.Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som Ă€r byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda pĂ„ vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnĂ„s.Teoretisk referensram: Grundas pĂ„ studier inom Ă€mnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgĂ„ende granskning av ett fastighetsföretag med hjĂ€lp av intervjuer.Empiri: Baseras pĂ„ tre stycken intervjuer, studiebesök av sjĂ€lva projektet och kommunikation genom mail med vĂ„r kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjĂ€lp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur vĂ€l den stĂ€mmer in med vĂ„r teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgĂ„ngen..

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.