Det har pÄ senare tid uppmÀrksammats att svenska fastighetsbolag paketerar nÀringsfastigheter i svenska handelsbolag med utlÀndska juridiska personer som delÀgare. Detta fenomen Àr ett skatteupplÀgg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgÄr vi frÄn ett typfall dÀr delÀgarna i det svenska handelsbolaget Àr nederlÀndska juridiska personer. SkatteupplÀgget inbegriper tre transaktionsled, dÀr det första ledet innebÀr att ett sÀljande svenskt aktiebolag underprisöverlÄter en nÀringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet Àr att de nederlÀndska delÀgarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill sÀga fastighetspaketet, till ett utomstÄende köpande aktiebolag i Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

Det hÀr Àr en undersökning över hur studenternas kontaktnÀtverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbÀttra kunskapen om studenters kommunikationsnÀtverk. Följande frÄgor har anvÀnts: Hur ser studenters kontaktnÀtverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka mÀnniskor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig Àr kommunikationen med dessa mÀnniskor? PÄ vilket sÀtt Àr dessa mÀnniskor viktiga? NÀr Àr dessa mÀnniskor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga Àr de formella respektive informella kontakterna för studenterna? FrÄgorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkÀt. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och nÄgra ytterligare personer.

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och Àven att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som Àr mest problematiska för mÄlgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mÄl de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever stÄr i vÀgen för att nÄ dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som Àr, eller har varit, arbetslösa de senaste tvÄ Ären. Dessutom anvÀndes en insÀndare frÄn en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för mÄlgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning frÄn vuxenvÀrlden, kÀnslor av hopplöshet, nedstÀmdhet, ineffektivitet och ilska.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av klÀder, fÄr för att stÀrka artisters/bands varumÀrken. Vi kommer Àven studera om en framtida utveckling av merchandise kan stÀrka varumÀrket. För att undersöka detta har vi Àven formulerat en forskningsfrÄga som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan ansvariga för merchandise i form av klÀder hantera denna för att stÀrka artisters varumÀrken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod anvÀnts för att kunna gÄ djupare in pÄ Àmnet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ Ätta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Syftet med undersökningen Àr att studera och öka förstÄelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut Àr mÄlet att besvara följande frÄgor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget pÄ sin och den andra partens roll samt hur de ser pÄ den överlappning som uppstÄr i ansvar och ledning av konsulterna.Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnds för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer pÄ bemanningsföretag och tvÄ kontaktpersoner pÄ kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag.I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas Àr tid och volym pÄ antalet konsulter som hyrs in. I vilken utstrÀckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hÀnga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att nÀr kundföretagen hyr in konsulter frÄn samma bemanningsföretag under lÀngre tid eller hyr in mÄnga konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela pÄ arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lÀrandet..

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och Àven att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som Àr mest problematiska för mÄlgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mÄl de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever stÄr i vÀgen för att nÄ dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som Àr, eller har varit, arbetslösa de senaste tvÄ Ären. Dessutom anvÀndes en insÀndare frÄn en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för mÄlgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning frÄn vuxenvÀrlden, kÀnslor av hopplöshet, nedstÀmdhet, ineffektivitet och ilska.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att nÄgra studenter skulle ta pÄ sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillrÀckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant dÄ vi alla tre har erfarenheter frÄn mÀnniskobehandlande organisationer och pÄ nÀra hÄll sett hur viktiga dessa mellanmÀnskliga relationer Àr. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vÄr datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkÀter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna fÄr de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag pÄ ett bra sÀtt.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

I tidigare forskning nÀmns sÀllan idrott och hÀlsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör bÄda kunskapsomrÄdena som Àr överens om att det Àr upp till den enskilda lÀraren i idrott och hÀlsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att Àmnet idrott och hÀlsa betraktas som ett lÄgprioriterat Àmne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hÀlsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, fördelat pÄ fyra skolor.Resultatet visar att det sÀllan förekommer ett uttalat samspel mellan lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger.