Sök:

Sökresultat:

1998 Uppsatser om Särskilt kvalificerad andel - Sida 12 av 134

Invandring - vinst eller förlust för kommunerna? : En studie om sambanden mellan kommunernas offentliga finanser och invandring

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

LÀr sig flickor lÀsa tidigare Àn pojkar? - en studie i lÀsinlÀrning

Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns genusrelaterade skillnader i barns lÀsinlÀrningstakt fram till september mÄnad i skolÄr ett. Syftet Àr ocksÄ att studera om det finns skillnader i mÀngden höglÀsning, i tidig Älder, mellan flickors respektive pojkars förÀldrar och om detta kan kopplas samman med barnens lÀsinlÀrningstakt. Kopplat till det huvudsakliga syftet kommer studien Àven att beröra förskolepersonalens förberedande samt lÀrarnas beredande arbete för barnens lÀsinlÀrning. För att uppnÄ syftena med studien har fyra respondentgrupper bestÄende av lÀrare i skolÄr ett, elever till lÀrarna i skolÄr ett, förÀldrar till barnen i skolÄr ett samt förskolepersonal i de sexÄrsverksamheter dÀr barnen i skolÄr ett tidigare gÄtt, undersökts. De fem lÀrarna i skolÄr ett och de fem förskolepersonaler har intervjuats och barnen och deras förÀldrar har deltagit i vars en enkÀtundersökning.

En studie om tvÄ olika utbildningskoncept : Cooperative Education & Kvalificerad Yrkesutbildning

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas pÄ en sÄdan utbildningsfilosofi.2. Att granska tvÄ koncept med tvÄ tillhörande program för att pÄvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkÀter.3. Att ta reda pÄ vad meningen med de tvÄ koncepten Àr, med hÀnsyn till vad respondenterna sÀger och med mina egna tankar och Äsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer och enkÀtundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkÀtundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lÀrande, teoretiskt lÀrande, praktiskt lÀrande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjÀlp av egna Äsikter och med hjÀlp av svar frÄn enkÀter, personliga intervjuer och ifrÄn övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med bÄda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att fÄ en skrÀddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

SmÄ UAV-system för bataljonsnivÄn - en nyttoanalys

Det pÄgÄr en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förÀndradomvÀrldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra vÀrdefulla förmÄgor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nyttan med smÄ UAV-system för bataljonsnivÄnvid en internationell militÀr operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrÀttelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar Àven envÀrdering av smÄ UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som smÄ UAV-system kan lösa medvarierad förmÄga.

Den svenska filmgarderoben : En studie av HBT-yttringar inom svensk film 1916-1998

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Arbetsmilj?preferenser bland IT-anst?llda och deras upplevelse av en god f?retagskultur

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

SÀrskild undervisningsgrupp eller bara "sÀrskild"

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

ARBETSTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV H?LSA OCH ARBETSLIV

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

AnvÀndningsomrÄde i doseringstexten för lÀkemedel mot astma och KOL med ATC kod R03A

Omkring Ätta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefÀr 5-15 % av befolkningen över 45 Är berÀknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjÀlper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav nÄgra ska anvÀndas profylaktiskt. TyvÀrr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter Àr lÄg, i vissa undersökningar lÀgre Àn 50 %. Ett sÀtt att öka följsamheten kan vara att ange anvÀndningsomrÄde pÄ receptet. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och Äldersgrupp. Data pÄ alla receptexpeditioner i Sverige av lÀkemedel med ATC-kod R03AC02, R03AC03 samt R03AK under oktober mÄnad 2007 hÀmtades frÄn apotekens transaktionsdatabas och överfördes till Excelfiler för bearbetning.

AnvÀndningsomrÄde i doseringstexten för lÀkemedel mot astma
och KOL med ATC kod R03A

Omkring Ätta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefÀr 5-15 % av befolkningen över 45 Är berÀknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjÀlper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav nÄgra ska anvÀndas profylaktiskt. TyvÀrr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter Àr lÄg, i vissa undersökningar lÀgre Àn 50 %. Ett sÀtt att öka följsamheten kan vara att ange anvÀndningsomrÄde pÄ receptet. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och Äldersgrupp.

Corporate Social Responsibility - En konkurrensfördel för att attrahera framtidens arbetskraft? : En studie om hur dagens studenter vÀrderar CSR hos framtida arbetsgivare

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer anvÀnds dÀrför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lÀgger idag stort fokus pÄ corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett svenskt universitet,vÀrderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgÄr frÄn tre omrÄden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökningbland 230 studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett av Sveriges största universitet.

BrÀnning pÄverkar artantal, artsammansÀttning och andel grÀs i frisk Àngsmark

BrÀnning har anvÀnts av mÀnniskor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bÀttre bete för boskap. Om brÀnningen sker under tidig vÄr Àr det mindre risk att vÀxtligheten skadas. Det som sker nÀr den döda biomassan brÀnns Àr att det mesta av kvÀvet försvinner till atmosfÀren, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansÀttning och procentandel grÀs i frisk Àngsmark, pÄverkas av brÀnning utsÄgs tre lokaler med olika brÀnningsfrekvens: gammalbrÀnd (inte brÀnd i Är, men tidigare), nybrÀnd (brÀnd varje Är) och obrÀnd (aldrig brÀnd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanstÀlldes.Det fanns flest arter i kategori gammalbrÀnd, nÄgot fÀrre i nybrÀnd och minst antal arter i obrÀnd. Det visade sig Àven att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhÀlle Àr vÀlkÀnda. En komplikation vid amning Àr bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan pÄ fortsatt amning Àr viktig.Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld.Metod: Retrospektiv design frÄn en journalgranskning genomförd pÄ Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-tvÄ test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nÄlpunktions-, pigtail- eller drÀnagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinlÀggning jÀmfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök.

Röntgenundersökning med intravenöst jodkontrastmedel. Betydelsen av röntgensjuksköterskans omvÄrdnad och kompetens.

Röntgenundersökning Àr en medicinsk undersökning av kroppen med hjÀlp av röntgenstrÄlning. Kontrastmedel anvÀnds i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstÀrka skillnader mellan kroppens olika vÀvnader vilket kan anvÀndas för att ge bÀsta diagnostiska information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan frÄgar om ifall patienten har nÄgon allergi eller överkÀnslig mot nÄgot. Sjuksköterskan ska Àven frÄga om patienten Àter nÄgot lÀkemedel eller har nÄgra andra sjukdomar som diabetes, hjÀrtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvÄrdnad.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->