Sökresultat:
1777 Uppsatser om Särskilt boende för äldre - Sida 65 av 119
Barnets bÀsta: Vad Àr meningen bakom orden, och kan rÀtt svar nÄs i det enskilda fallet innan beslut?
Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.
Hej Svea! : boendedialog om utemiljön som verktyg för social hÄllbarhet i ett diversifierat bostadsomrÄde
Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i
bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende
med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.
ĂgarlĂ€genhet: en jĂ€mförelse med bostadsrĂ€tt
Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ĂgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.
Att flytta hemifrĂ„n : Ăldres upplevelser av faktorer som pĂ„verkar deras önskemĂ„l om plats pĂ„ servicehus
Denna studie handlar om de svÄrigheter Àldre upplever i ordinÀrt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de Àldre upplever att de har möjlighet att pÄverka beslut som fattas betrÀffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav tvÄ redan bodde pÄ servicehus och de andra tvÄ ville flytta till servicehus. De Àldre upplevde att bristen pÄ gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskÀnsla i det ordinÀra boendet var grunden till att de ville bo pÄ servicehus. Samtliga respondenter ansÄg att servicehus innebar en större trygghetskÀnsla och gav möjlighet till gemenskap.
Att vara besökare ? I Röda Korsets besöksverksamhet
Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet
att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan
frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras
besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige
besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren
i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att
fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer
med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna
kÀnde sig behövda.
Undersökning av stadskvaliteter i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala
MÄlet med undersökningen Àr att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter pÄ ett enkelt sÀtt kan mÀtas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de tvÄ omrÄdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrÀtter Àn andra stadskvaliteter. Baserat pÄ dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och KungsÀngen. Resultaten visar att KungsÀngens centrala lÀge i Uppsala gör att tillgÄngen till de sju stadskvaliteterna Àr högre Àn i Gottsunda.
Betyg pÄ sin muntliga grammatik? : Sambandet mellan grammatisk utvecklingsnivÄ och betyg pÄ det muntliga nationella provet i SVA1
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
VÀxter för att gynna fÄgelliv vid utemiljöer i ÀldrevÄrdssammanhang
NÀr man blir Àldre fÄr man svÄrare att röra sig och blir mer beroende av andras hjÀlp. Det Àr vanligt att man med Äldern blir mindre aktiv dÄ vardagliga sysslor blir svÄrare och mer anstrÀngande att genomföra. Detta leder ofta till att Àldre mÀnniskor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet Àr hÀlsofrÀmjande Àr allmÀnt kÀnt, genom aktivitet kan Àldres hÀlsa och vÀlbefinnande pÄverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt pÄ mÀnniskors hÀlsa.
Faktorer som vÀder, tillgÀnglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör Àr mÄnga gÄnger avgörande för om Àldre personer gÄr ut eller inte.
Behandlingsalternativ för Ă€ldre med depression och Ă„ngest : - en studie av Ărebro kommuns sĂ€rskilda boenden
This essay aims to explore the possibilities for elderly in nursing homes in Ărebro municipality toreceive other treatments besides medication in case of depression or anxiety. Issues associated withthe object in this paper and which are discussed are prevalence of drug usage, opportunities forelderlies to receive other treatments, prevalence of other treatments and the elderlies own power orinfluence over the choice of treatment. The survey has been conducted with questionnaires sent outby post to nurses at every nursing home for elderly in Ărebro municipality. The results showed thatdrugs are used extensively when treating depression or anxiety among the nursing home residents,and other treatments are never or only occasionally being discussed at more than half of the nursinghomes in this study. The results also show that reminiscence therapy and problem-solving therapyhas been used occasionally, while alternative therapies are used more frequently.
EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn
Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.
Post-transsexualismens juridiska (o)möjligheter
Sverige Àr det första landet som gav mÀnniskor med transsexualism möjligheten att Àndrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?FaststÀllande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krÀvde att personen skulle vara över 18 Är, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krÀvs endast att personen Àr över 18 Är och boende i Sverige efter flera Ärs politiskkamp för trans*personers mÀnskliga rÀttigheter. Steriliseringskravet Àr Àntligen borta men Àr viframme Àn? Vad hÀnder enligt svensk lag nÀr den juridiska könstillhörigheten Àr Àndrad? FinnsnÄgon risk för intrÄng i mÀnniskors integritet och rÀtt till privatliv efter ett faststÀllande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad hÀnder med folkbokföring av slÀktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har Àndrat juridisk könstillhörighet.
Arbetsmotivation pÄ Àldreboenden : en intervjustudie med chefer och medarbetare
Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.
Estetiska uttryckss?tt som st?d f?r utveckling och l?rande hos elever med intellektuell funktionsneds?ttning
Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.