Sökresultat:
69 Uppsatser om Särskilda ungdomshem - Sida 3 av 5
Riskbedömning inom ungdomsvÄrd
Praktiskt arbete inom institution innebÀr kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella ÄtgÀrder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid tvÄ sÀrskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillÀmpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillÀmpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mÄngdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrÄn kunskap, erfarenhet och personlighet.
Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affa?rsnytta? - Bidrar SOA till affa?rsnytta?
Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?.
Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.
Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter.
Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.
SÀrskild undervisningsgrupp eller bara "sÀrskild"
Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d.
Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda
elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp
I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med
den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.
Undervisning för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor : En studie om hur lÀrares undervisning i grundskolans tidigare Är bedrivs och anpassas till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor.
The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.
Undervisning i NO för alla
Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.
R?tt ska vara r?tt - En diskursanalys av lagf?rslag g?llande bidragsbrottslighet under ?ren 2005-2018
2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.
Optimering av dataleverans fo?r Internetanslutna TV- applikationer
TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.
AnvÀndning av basala hygienrutiner inom intensivvÄrd
Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Behandlad och klar. Och sen dÄ? - en kvantitativ och kvalitativ femÄrsuppföljning av institutionsplacerade ungdomar
VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.
RÀttvisa som styrverktyg : upplevd rÀttvisa som en faktor i en organisations vÀlbefinnande
Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.
Bilen och andra samtalsrum - en kvalitativ studie om hur behandlare pÄ ungdomshem upplever samtal
Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur behandlare upplever, tÀnker och berÀttar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad pÄverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?VÄr undersökning gÀller bÄde behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid pÄ sÀrskilt anvisad plats och eller med ett sÀrskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis nÀr man diskar eller Äker bil, dÀr man som personal inte har ett annat syfte Àn att interagera och relatera. För att fÄ fram de anstÀlldas upplevelser av detta sÄ har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har anvÀnt symbolisk interaktionism som teori för analysen dÄ det Àr interaktion mellan mÀnniskor vi fokuserar pÄ, med fokus pÄ behandlaren.Vi har funnit att det inte gÄr att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig dÄ man blir genomskÄdad om man följer en mall och inte Àr sig sjÀlv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som bestÄr i en plan att skapa förÀndring hos ungdomarna.NÄgot som visade sig vara vÀldigt betydelsefullt för samtalet Àr i vilket rum det utspelar sig.
Beskrivningar av flickor som missta?nks fo?r misshandel : En studie av socialtja?nstens yttranden
NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.
Delaktighet under tvÄng. En kvalitativ studie hur LVU-placerade ungdomars delaktighet kommer till uttryck i behandlingsplaner pÄ ett sÀrskilt ungdomshem.
Swedish law (SOL 2001:45, LVU 1990:52) has gone through several changes to promote participation. The law also includes that young people should be able to participate even during a placement at youth detentions.  The aim of this study is to describe how young people at youth detentions are participated in their treatment plans. The questions of the study were: How and where are the young opinions produced in their treatment plans; how did the opinions change during the time in detention; and how have the opinions been considered at youth detentions? Participation is a wide concept with different meanings. The meaning of participation in this study is that youth have been listened to and that their opinions have been paid attention to.
SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r
patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r
s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra
m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede.
Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom
akutsjukv?rden.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade
under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.