TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

Bakgrund: Substansberoende Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som krÀver allt större resurser i dagens hÀlso- och sjukvÄrd. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utstrÀckning Àn tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan pÄverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan pÄverka bÄde den givna vÄrden och vÄrdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vÄrda personer med substansberoende inom somatiska vÄrdmiljöer. Metod: Studien Àr en litteraturöversikt, som utifrÄn tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vÄrda personer med substansberoende.

Hiv, humant immunbristvirus, Àr en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmÀnfarlig, i nulÀget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar frÀmst via blod och sexuella kontakter. Aids Àr hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och stÀndig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att sÀrbehandlas i vÄrden pÄ grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner mÀnniskor i vÀrlden. Travelbee (1972) menar att enda sÀttet att uppnÄ omvÄrdnadens mÄl Àr att skapa en genuin mellanmÀnsklig relation. För ett gott bemötande behöver vÄrdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vÄrdpersonalen.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktÀriseras av svÄrigheter med social interaktion och kommunikation, frÀmst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer Àr av stor betydelse och att en hjÀrnskada kan vara en bakomliggande orsak. SvÄrigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. PÄ grund av den lÄga prevalensen av AS har personal inom vÄrd och omsorg en begrÀnsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvÄrigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svÄrt i mötet med sjukvÄrden.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 mÀnniskor varje Är. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förÀndrad kropp och identitet, att förÀndringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvÄrigheterna medförde en omstÀllning i livet, att vara rÀdd och osÀker samt kÀnna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att vÀxa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rÀdsla och osÀkerhet.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade pÄ psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vÄrden allt oftare trÀffar pÄ dessa patienter. Detta leder till höga krav pÄ denna yrkesgrupp, dÄ det finns begrÀnsat med kunskap inom psykiatri hos allmÀnsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie Àr att studera sjuksköterskors attityder och om dessa pÄverkar bemötandet och omvÄrdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstÄnd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006).

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Det Àr inte ovanligt att ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta nÀr polisen skall omhÀnderta dessa individer. Vi intresserar oss av vÄldet frÄn psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frÄgat oss vad som kan göras för att underlÀtta ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer. VÄrt syfte Àr att utreda om arbetet kan underlÀttas genom ökad förstÄelse mellan psykvÄrd och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. VÄra frÄgestÀllningar strÀcker sig frÄn lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handrÀckningsÀrenden och övriga ingripanden som kan göras sÀkrare med ökad information frÄn lÀkare och vad som i övrigt kan underlÀtta polisers möte med psykiskt sjuka individer. InformationsinhÀmtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lÄng erfarenhet av yttre tjÀnstgöring, en överlÀkare pÄ rÀttspsykiatriska utredningsenheten pÄ NUS och dels genom relevant litteratur inom Àmnet.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Syfte: MÄlet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smÀrttillstÄnd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde anvÀnda beteendeskalor som smÀrtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smÀrta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppssprÄk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstÀmning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 32-59 Är som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos sÄvÀl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsÀtta yrkesarbeta.