Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att fÄ en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom omrÄdet. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa Àr: ?Meningsfulla aktiviteter anvÀnds som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt pÄ sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stÀrkande effekt pÄ jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter frÀmjar utvecklandet av personliga förmÄgor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva kÀnslor?.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kÀnner ofta ett utanförskap pÄ grund av svÄrigheter att kommunicera. VÄrdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja vÀlbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvÄrdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmÄga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvÄrdnad.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vÄrdare genom att kommunicera och bemöta med nÀrvaro i mötet och förmedla glÀdje, kunde skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i omvÄrdnaden. Att nÀrvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekrÀfta personen. BekrÀftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och strÀva efter jÀmstÀlldhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekrÀfta personen med demenssjukdom vilket fÄr stöd i teorin bakom personcentrerad vÄrd och bekrÀftande omvÄrdnad.

I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestÀmt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av generiskt du har ökat i relation till anvÀndandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet bestÄr av Ätergivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belÀgg för generiskt du och man har studerats för vartdera Äret. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belÀgg Är 1991 var 5 %.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istÀllet för normalt 46 vilket beror pÄ att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem Àr bland annat hjÀrtfel, synfel och hörselnedsÀttning. BerÀknad medellivslÀngd hos personer med Downs syndrom Àr omkring 60 Är. Det finns mÄnga studier om Downs syndrom, men endast ett fÄtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehÄllande nio vetenskapliga artiklar varav sju Àr kvantitativa och tvÄ Àr kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas nÄgon gÄng av ett eller flera beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan Àven vara svÄrt att hantera för mÀnniskorna omkring dem, nÀrstÄende och vÄrdpersonal, och Àr en stor anledning till att personen flyttar till sÀrskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och Ängest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstÄnd och sömnsvÄrigheter som följd. Personalens sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom kan bÄde utlösa eller förhindra utlösandet av oro och Ängest. Syftet med denna studie Àr att utforska vad som pÄverkar oro hos personer med demens pÄ ett Àldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet Äterstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sÀnkt livskvalitet.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som Àr den metod jag arbetat utifrÄn. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt FMT-metoden kan anvÀndas, för att bidra till att skapa en struktur för de tvÄ personer som fÄtt FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats Àr att i och med att jag arbetar med funktionerna hos mÀnniskan sÄ kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör bÄde i deras vardag och i FMT-rummet. .

Syftet med studien Àr att visa att personer med medfödd dövblindhet Àr beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska fÄ möjlighet att sjÀlva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten pÄ att det beror pÄ vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Att drabbas av kroniska bensÄr innebÀr för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande Älder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensÄr. BensÄr gÄr inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensÄr. Denna studie baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhÀllsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs lÀn. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka hÀrrör frÄn glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krÀvs kunskap om hur risker med föroreningarna frÄn glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrÄgas. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur allmÀnheten upplever risker och oro för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö frÄn förorenade glasbruksomrÄden samt deras önskemÄl om information.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.