Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av för att bedöma smÀrta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes dÀr 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smÀrtbedömningsinstrument tillgÀngliga som kan identifiera smÀrta hos personer med demens som inte sjÀlva verbalt kan beskriva sin smÀrta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken pÄ smÀrta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvÀrderas.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsÀttning har för erfarenheter av tillgÀnglighet i utemiljöer och pÄ offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte dÀr nio personer frÄn tvÄ olika lÀn intervjuades utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskÀrpa pÄ mindre Àn 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan sjÀlvstÀndighet och beroende?, ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmÀn okunskap om tillgÀnglig miljö?.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen fÄr nÄgon gÄng i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsÀttningar som pÄverkar det dagliga livet. Det kan vara svÄrt att förstÄ upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanförestÀllningar, det finns Àven negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni.

Idag lever ett stort antal mÀnniskor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS pÄverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan fÄ koordinationsstörningar, kÀnselnedsÀttning, miktionsbesvÀr samt problem med gÄngfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns mÄnga studier gjorda pÄ livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanstÀllning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrÄn granskning och sammanstÀllning av studier dÀr mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts dÀr det kvantitativa mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Studien syfte Àr att se om det finns nÄgot samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; sjÀlvkÀnsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker Àven skillnaden i grad av konformitet i enklare och svÄrare bedömningssituationer. Metoden Àr att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför tvÄ ansiktes minnestest, ett svÄrt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svÄrare uppgifter. Hypotesen Àr att personer med höga vÀrden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens Äsikter och personer med höga vÀrden av sjÀlvkÀnsla konformerar i mindre grad. Hypotesen Àr Àven att fler personer konformerar pÄ det svÄrare testet Àn det enklare.

Fibromyalgi Àr en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. I dagens lÀge finns det inga bot av sjukdomen. Sjuksköterskor kommer i kontakt med personer med fibromyalgi pÄ mÄnga olika vÄrdinstanser, detta pÄ grund av att personer med fibromyalgi Àr predisponerade för mÄnga olika besvÀr. Studiens syfte Àr att utreda om det finns vetenskaplig grund för vÄrdpersonal att rekommendera personer med fibromyalgi att anvÀnda sig av akupunktur eller massage för symtomlindring. Studien Àr utformad som en litteraturstudie och leder fram till slutsatsen att akupunktur kan tas med i behandlingen av fibromyalgi och att det behövs mer forskning kring massage för att sÀkerstÀlla det vetenskapliga underlaget. Resultatet i denna studie pekar pÄ ett starkt samband mellan symptomlindring och massage..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vÄrd och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar mÄnga vilket Àr ett tecken pÄ avslappning och bidrar i sintur till en bÀttre kvalitet pÄ sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar Àven till förbÀttring avvardaglig smÀrta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstÄnd utgör en betydande del av besökarna pÄ en akutmottagning och det Àr av vikt att deras omvÄrdnad innehÄller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar pÄ symtomen och mÀnniskan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstÄnd upplever omvÄrdnaden pÄ en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: InnehÄllsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvÄrdnaden som pÄverkade vÄrdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vÄrdsökande personerna.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsÀttningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan pÄverka delaktigheten i samhÀllet och dÀrmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktÀr i form av internaliserad skam, vilket har uppmÀts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohÀlsa. Ett ökat talflyt skulle dÀrmed kunna minska skam och undvikande beteende och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra ökad delaktighet. DÀrför bör personer med stamning erbjudas bÄde talterapi och tekniska hjÀlpmedel i syfte att öka tillgÀngligheten för personer som stammar.

Eftersom befolkningen blir allt Àldre sÄ kommer mÀnniskor med kroniska sjukdomar att leva lÀngre. För att kunna ge stöd och hjÀlp till dessa personer Àr det viktigt att förstÄ deras upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig pÄ egen hand: att mötas av brist pÄ förstÄelse: att kÀnna ensamhet och utanförskap: att kÀnna sig frustrerad och vÀrdelös: att vara orolig och rÀdd inför framtiden.