Sökresultat:
343 Uppsatser om Särskild bostad - Sida 1 av 23
?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.
Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild
service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk
funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla
aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk
funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p?
l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.
Hemma i staden - bostad för Àldre i Sundbyberg
Hemma i staden - bostad för Àldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgÄngspunkt frÄn trygghetsbosteden. De Àldre har en egen lÀgenhet med tillgÄng till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..
SÀrskild undervisningsgrupp eller bara "sÀrskild"
Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d.
Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda
elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp
I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med
den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.
Bostad i Haverdal
Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med vÄra ögon utan det vi upplever genom hela vÄr kropp..
Hur förstÄs arkitektoniska vÀrden i en bostad? : - En jÀmförelse mellan arkitektens-, mÀklarens- och slutkundens synsÀtt.
Arbetet bygger pÄ en jÀmförande undersökning mellan arkitekters-, mÀklares- och bostadsköpares syn pÄ interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad dÀr vÀrderingarna kan skilja sig Ät. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med branschfolk samt enkÀtundersökningar riktat mot arkitekter, mÀklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mÀklare och köpare vÀrderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: BostadsrÀtter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, MÀklare, Köpare, BostadsrÀttsÀgare, Flerfamiljshus, LÀgenheter..
Förverkande av hyresrÀtt
HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige.
Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet,
sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt
skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k.
besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin
hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.
Beredskap inf?r det of?rutsedda- Anestesisjuksk?terskors upplevelser av beredskap inf?r en s?rskild h?ndelse eller katastrof
Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals
m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en
?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en
essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda
h?ndelser och katastrofer.
Bostad först - för vem? : NÄgra röster om ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad och Stockholms stadsmission
Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.
Corporate Social Responsibility : En kvalitativ studie kring hur lönsamhet pÄverkas av ett företags samhÀllsansvar.
Sammanfattning  ?Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet pÄverkas av ett företags samhÀllsansvar.?Datum: 31 maj, 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Philip dos Santos Jadidi, Winny Giang & Bljerim Sokoli.Titel: Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet pÄverkas av ett företags samhÀllsansvar.Handledare: Jimmie RöndellNyckelord: CSR (Corporate Social Responsibility), Bostad AB Mimer, Relationer, Marknadsföring.FrÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt Àr CSR lönsamt för Bostad AB Mimer?Syfte: Syftet Àr utvÀrdera hur Bostad AB Mimer arbetar med CSR inom olika verksamhetsomrÄden för att uppnÄ sina kÀrnvÀrden (omtanke, nytÀnkande och engagemang).Metod: En kvalitativ studie baserad sju genomförda intervjuer med Bostad AB Mimers anstÀllda och andra intressenter. Intervjuerna operationaliserades med de teorier som inhÀmtats frÄn bland annat Google Scholar och LUB search, för att införskaffa god empirisk data för vidare analys och slutsats.Slutsats: De slutsatser som framkommit Àr att Bostad AB Mimer aktivt arbetar med CSR som genomsyrar hela deras verksamhet med medarbetare som brinner för deras arbete. Företaget tar samhÀllsansvar genom sina verksamhetsomrÄden som bland annat Jobbpunkt VÀst, Gröna Mimer och GrannNet. Bostad AB Mimer arbetar mycket med sociala, miljö och hÄllbarhetsfrÄgor samt olika ansvarstagande för att framstÄ som goda samhÀllsmedborgare.
Att stÀrka kundrelationer genom sociala medier: Ikano Bostad
Datum: 2012-05-30.StudienivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, 15 HP.LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„s, Sverige.Institution: Akademin för HĂ„llbar SamhĂ€lls- och Teknikutveckling, HST.Författare: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus Ă
kergrenTitel: Att stÀrka kundrelationer genom sociala medier: Ikano Bostad.Handledare: Finn Wiedersheim-Paul.Examinator: Cecilia Lindh.Nyckelord: Sociala medier, kundrelationer, Facebook, YouTube.Syfte: Uppsatsens syfte har varit att pÄvisa hur Ikano Bostad kan stÀrka företagets kundrelationer genom anvÀndandet av verktyget sociala medier. I syftet ingÄr samtidigt att pÄvisa potentiella möjligheter och risker med anvÀndandet av sociala medier samt en branschspecifik jÀmförelse mellan Ikano Bostads konkurrenter.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts dÀr empiriska resultat baserades pÄ personligt genomförda intervjuer hos Ikano Bostad. Intervjuerna har legat till grund för inhÀmtad primÀrdata. Respondenterna har strategiskt valts ut, vilket resulterat i att ett icke-sannolikhetsurval applicerats. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn vetenskapliga artiklar, böcker samt internetsidor.
AllmÀnnyttans roll i Göteborg -� en studie kring allmÀnnyttans roll i Göteborg och dess ansvar för socioekonomiskt utsatta grupper
Syftetmed denna uppsats var att beskriva och analysera de allmÀnnyttiga bostadsbolagen i Göteborg.Den roll de har, men ocksÄ den roll de skulle kunna ha.En del i detta har varit att titta pÄ hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen pÄverkar möjligheterna för göteborgare att fÄ en bostad, medfokuspÄsocioekonomisktutsattagrupper.ViharanvÀntossavenkvalitativmetoddÀrviharintervjuatföretrÀdareförsamtligaallmÀnnyttigabostadsbolagiGöteborg,boendesekreterarefrÄnsocialtjÀnstensamthyresgÀstföreningen.ResultatenfrÄnintervjuernaharanalyseratsmedhjÀlpavtidigareforskningochteori.DentidigareforskningenhandlarfrÀmstomallmÀnnyttaniSverigeochsvenskbostadspolitikmedfokuspÄboendeproblematik.DeteoretiskareferensramarviharanvÀntossavÀrvÀlfÀrdssystem,housingfirstochspelteori.ResultatochanalyshardelatsuppitemanutifrÄnstudienssyfte.StudienvisarattallmÀnnyttansfrÀmstauppgifterÀrattdrivasenligtaffÀrsmÀssigaprinciper,attarbetaförboendeinflytandeochdemokrati,attbyggabostÀdersamtattvaraettverktygförpolitisktinflytandeöverbostadsmarknaden.AngÄendeallmÀnnyttansarbeteförsocioekonomisktutsattagrupperharfokuslegatpÄbostadsbolagensuthyrningskriterier,samarbetetmedsocialtjÀnst,kommunalakontraktocharbetetmotsegregation.RÀttentillbostadÀretttemasomhargenomsyrathelastudien.SamtligainformanteranserattallaharrÀtttillbostadsamtidigtsomdeharsvÄrtattsevemsomskatillgodoseden.InformanternauppleverattbostadsbristeniGöteborgÀrenstordelavproblematiken.StudienvisarattallmÀnnyttansuppgiftattdrivasaffÀrsmÀssigtÀrsvÄrförenligmedattgebostadtill alla..
Trivsel i ett passivhus-en kvalitativ undersökning om de faktorer som pÄverkar trivseln i en bostad
Att tillÀgna sig sin bostad Àr en viktig aspekt för att kunna kÀnna sig hemma i sin egen bostad.
Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfÀlt (material och detaljer,
axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungera
som mÄttstockar för hur vÀl en lÀgenhet gÄr att ta till sig. Uppsatsen utgÄr frÄn de sju
egenskapsfÀlten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Alla
bostÀderna i undersökningen Àr placerade i ett passivhus pÄ fastigheten Flaggskepparen 5 i VÀstra
Hamnen Malmö.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka egenskapsfÀlt som Àr viktiga för hur de boende
upplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer har
dÀrför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuter
lÄnga och genomförts pÄ plats i respondenternas lÀgenheter (alla utom en).
Den offentliga bostaden.
Hur lÄngt kan man egentligen gÄ innan man korsar grÀnsen för det privata i en bostad, nÀr blir en bostad dÄlig för att huvudmÄlet varit att tillföra kontexten och omrÄdet nÄgot av vÀrde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma sÄ nÀra grÀnsen för vad en bostad tÄl i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som hÀnder med bostadens planlösning nÀr utsidan sÀtter förutsÀttningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krÀvs medveten planlösning och Àven en reflekterande utformning av utsidan med cykelstrÄk, anvisade gÄngvÀgar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden fÄ en funktion för de boende frÄn insidan sett, det vill sÀga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt pÄ t.ex. lekomrÄdet, lekplasten eller dyl.
En rÀtt till ett hem? En rÀttsteoretisk undersökning om barns rÀtt till bostad, med fokus pÄ vrÀkningssituationer.
Ă
r 2010 vrÀktes 632 barn, Är 2011 vrÀktes 633 barn och Är 2012 vrÀktes 569 barn. Regeringen har satt upp mÄl om att inga barn ska vrÀkas och i barnkonventionen stipuleras barns rÀtt till bostad. Trots detta vrÀks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rÀtt till bostad, med fokus pÄ vrÀkningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frÄga om barn kan anses ha en rÀtt till ett hem. Jag har Àven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gÀller barns möjlighet att fÄ bo kvar i sitt hem vid en vrÀkningssituation.
Att hyra eller köpa
Sammanfattning
Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.