Sökresultat:
1338 Uppsatser om Särskild anpassning - Sida 61 av 90
?Det behövs alltid komma in nytt blod? : En studie om arrangörers möjligheter i framtida festivaler.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter nÀr festivallandskapet förÀndras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förÀndringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptÀcka istÀllet för att bevisa fenomenet och dÀrav anvÀnds kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen sÄ djup som möjligt. Respondenterna jobbar pÄ ett eller annat sÀtt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förÀndringen i driftsform bÄde begrÀnsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förstÄelse för vad en arrangör mÄste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg.
I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det
varmare
klimatet medför bland annat att havs- och landisar
smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det
förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna
intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Projekt Focus Alfa och projekt E2 - TvÄ samverkansprojekt, tvÄ utfall
Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands. Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.
PEUGEOT- en studie av de svenska ÄterförsÀljarnas handlingsutrymme vad gÀller marknadsföring
Sammanfattning Uppsatsen stÀller frÄgan om hur stort handlingsutrymme Peugeots ÄterförsÀljare har att anpassa sin marknadsföring. Vi beskriver utförligt Peugeots organisation och position inom bilbranschen för att ge lÀsaren en god bakgrundsförstÄelse för de förutsÀttningar under vilka ÄterförsÀljarna verkar i Sverige. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen vi genomfört, baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex svenska PeugeotÄterförsÀljare. Empirianalysen och tillhörande relevant teori delas upp i fyra temakapitel. DÀrefter följer de slutsatser som vi kunnat dra av den samlade informationen.
Att klara livets vardagsaktiviteter : FörÀndringen av fysisk och kognitiv funktionsförmÄga hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens.
Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.
Framtida vattenhantering i svenska privattrÀdgÄrdar. : praktiska rÄd vid vattenöverskott och vattenunderskott medSimrishamns respektive Mölndals kommun som utgÄngspunkt.
Vi Àr tvÄ studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförÀndringar, som vi redan mÀrker av och som hotar att förvÀrras framöver, kan pÄverka vattensituationen i Sverige med tillfÀlligt överskott eller brist pÄ vatten. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som frÄn EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförÀndringarna i Europa ? tÀnkbaraEU-ÄtgÀrder?. De tvÄ huvudproblem som kan uppstÄ i samband med förÀndrade nederbördsförhÄllanden Àr dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet regn. För att se vad som görs pÄ kommunnivÄ med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta nÀrmare pÄ Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan fÄ problem med torka, samt Mölndals kommun i vÀstra Sverige, dÀr kraftig nederbörd harorsakat översvÀmningar.
Vilka Àr de största hindren för industriell byggnation av passivhus?
Viljan att minska miljöpÄverkan tillsammans med skÀrpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med lÄg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jÀmfört med ett konventionellt hus men trots detta Àr produktionen snarare ett undantag Àn en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av smÄhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.
Yngre mÀnniskor med hemtjÀnst : Upplevelsen av att vara under 65 Är och i behov av stöd och hjÀlp frÄn hemtjÀnsten.
Syftet med studien Àr att belysa hur mÀnniskor med funktionsnedsÀttning upplever att vara i behov av stöd och hjÀlp för att klara vardagliga göromÄl. DÀrtill syftar studien till att undersöka hur denna mÄlgrupp upplever att de kan pÄverka utformningen av hemtjÀnstinsatserna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?För att besvara syftet och fÄnga mÀnniskans egen upplevelse anvÀndes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger pÄ fem intervjuer med mÀnniskor i varierande Älder och med olika funktionsnedsÀttningar. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de alla har hjÀlp frÄn hemtjÀnsten.    I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ?upplevelser av pÄverkansmöjligheter?, ?sjÀlvstÀndighet och beroende?, ?anpassning? samt ?strategier?.
Kvinnors upplevelser efter mastektomi: Att anpassa sig till en förÀndrad kropp
Varje Är drabbas ungefÀr 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer Àr det vanligt förekommande med nÄgon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebÀr att ett eller bÄda brösten avlÀgsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförÀndring som kan beröra sÄvÀl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förÀndrade kroppen och ett lidande uppstÄr. Syftet Àr att belysa kvinnors upplevelser av den förÀndrade kroppen efter mastektomi samt deras vÀg mot anpassning.
AffÀrssystem i klÀdföretag : En studie om klÀdföretagens krav pÄ ett affÀrssystem och de problem som företagen upplever med systemen
AffĂ€rssystem Ă€r idag mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de frĂ€msta anledningarna till att efterfrĂ„gan pĂ„ affĂ€rssystem ökar. Ett affĂ€rssystem kan förbĂ€ttra ett företags förmĂ„ga att kĂ€nna av marknadsförĂ€ndringar. Ăven om affĂ€rssystem ökar inom detaljhandeln Ă€r forskning om affĂ€rssystem i detta sammanhang begrĂ€nsat. Arbetet inleddes med datainsamling.
De sÀrbegÄvade eleverna : En studie om de sÀrbegÄvade elevernas skolvardag, ur ett elevperspektiv.
Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.
RehabiliteringstrÀning efter frÀmre korsbandsrekonstruktion: En litteraturöversikt
Det frÀmre korsbandets uppgift Àr att förhindra att tibia glider ventralt i förhÄllande till femur vilket ger en instabil led vid skada. UngefÀr 6000 personer skadar det frÀmre korsbandet varje Är i Sverige varav ungefÀr hÀlften genomgÄr en rekonstruktion. Vid rekonstruktion Àr det vanligast att ersÀtta korsbandet med transplantat frÄn antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgÄr patienten rehabilitering som bland annat innehÄller rörlighetstrÀning och styrketrÀning för att ÄterfÄ funktion. Syftet med studien var att kartlÀgga rehabiliteringstrÀningen efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringstrÀningen skiljer sig beroende pÄ vilket transplantat som anvÀnts vid rekonstruktionen.
FrÄn profit till ansvar, ett företags anpassning till verkligheten : en studie av anvÀndandet av ekologisk bomull inom H&M
In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton.
MÀtning av överföringsfel : - Anpassning av vÀxellÄda och utveckling av provmetod
Det hĂ€r examensarbetet behandlar överföringsfelet mellan cylindriska kugghjul och har gjorts pĂ„ Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Ăverföringsfelet Ă€r det drivna kugghjulets lĂ€ge i förhĂ„llande till det lĂ€ge som det skulle ha om överföringen vore perfekt, antingen som vinkelavvikelse eller tangentiell avvikelse pĂ„ delningsdiametern. Ăverföringsfelet anses vara en viktig excitationsmekanism för ljud frĂ„n kugghjul. Examensarbetet behandlar fyra delar:- Litteraturstudie avseende mĂ€tning av överföringsfel.- Utveckling av provmetod för mĂ€tning av överföringsfel i befintlig kuggprovrigg.- MĂ€tning av ljud, vibrationer och överföringsfel med utvecklad provmetod.- Undersökning av mĂ€trepeterbarheten.Volvo CE konstruerar anlĂ€ggnings maskiner. De som arbetar med sĂ„dana maskiner anvĂ€nder ofta maskinen under hela sin arbetsdag vilket gör att det stĂ€lls höga krav pĂ„ förarmiljön.
Anpassning av utvecklingssamtalet efter förÀldrarnas förvÀntningar : à tta förÀldrars syn pÄ utvecklingssamtal i förskolan
En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.