Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering använder sig av interventioner för att underlätta arbetsåtergång.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support.All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students.The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it. .

Personer som får palliativ vård är känslomässigt utsatta och upplever ett lidande. Den förändrade livssituationen skapar tankar och frågor kring framtiden. Denna integrerade litteraturöversikt sammanställde kunskaper om lidande i palliativ vård. Detta gjordes genom frågeställningar som tar upp hur lidande och lindring av lidande beskrivs samt vad som bidrar till lidande och lindrar lidande. Två databaser genomsöktes och sexton artiklar återfanns.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..

I denna rapport utreds olika metoder för att kunna reglera vattennivån i vattenkraftverket Avesta Lillfors i Dalarna. Två kraftverk ligger endast 900 m uppströms och detta gör att svarstiderna blir korta och regleringen blir lätt nervös. Att använda sig av vattennivåreglering i ett kraftverk för-enklar dess styrning då anpassning till inflödet sker automatiskt.En flödestabell har tagits fram genom mätningar i turbinen, med hjälp av Winter-Kennedy-metoden. Denna tabell används för att kunna fram-koppla regulatorn och därmed dämpa stora variationer i inflödet. Dessu-tom har en modell av älven skapats och testats med en återkopplad PID-regulator.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Endurance training in the heat for firefighters - a pilote study Acklimatisering är en psykologisk och fysisk process då en anpassning till en ny eller förändrad omgivning sker efter en regelbunden exponering till en viss miljö. Träning för att främja värmeacklimatisering för rökdykare förespråkas av arbetsskyddsstyrelsen. Syftet med denna studie var att undersöka om 6 veckors ergometercykling i bastu påverkar upplevd ansträngning, toleransen för värme och uthållighet vid rökdykningsövning. Testgruppen bestod av 7 rökdykare. Vår intervention bestod av 6 veckors ergometercykling i bastu vid 70ºC 2 gånger i veckan à 20 minuter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgångsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 års erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av framgångsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhållningssätt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas..

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.

Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB är den avslutande delen på civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet är utfört under en projekttid på 20 veckor åt SoliferPolar AB. SoliferPolar AB är idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen är Dorotea, där både SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försäljning av POLAR.