Sökresultat:
1338 Uppsatser om Särskild anpassning - Sida 26 av 90
Arbetsterapeuters erfarenheter av hjÀlpmedelsuppföljning
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hjÀlpmedelsuppföljning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod för datainsamling och analys. Tolv verksamma arbetsterapeuter ingick i studien. Inklussions- kriterierna var att arbetsterapeuter som deltog skulle vara verksamma legitimerade arbetsterapeuter, förskriva hjÀlpmedel och ha yrkesarbetat under minst ett Är. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.
Pingstkyrkan - nu och dÄ : en rörelse i förÀndring
Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framvÀxt. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förÀndrats över tiden, hur sekulariseringen har pÄverkat denna karismatiska rörelse. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av bÄde ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. FrÄgorna om uppkomst och framvÀxt Àr sÄlunda besvarade genom litteraturstudium, och frÄgor om mÀnniskors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan Àr besvarade genom djupintervjuer av Àldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning pÄ andedop och tungotal, och att den i sig sjÀlv har förÀndrats genom en vilja till ekumenik, att den inte lÀngre behöver ha en sÀrskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den frÀmsta skillnaden mellan Àldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.
Individualisering i matematik : Fyra lÄg- och mellanstadielÀrares röster om individualisering i matematik i det mÄngkulturella klassrummet.
Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.
FörestÀllningar kring mÀn i förskolan - Conceptions on Men in Preschools
Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera förestÀllningar och förvÀntningar som det finns kring mÀn i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de mÀn som jobbar pÄ en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat nÀrmare pÄ. Som metod för att utföra detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vÄr studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av bÄde sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men Àven tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig Ät beroende pÄ pedagogens kön.
Executive coaching, en vÀg till snabbare anpassning
I denna uppsats vill vi skapa förstÄelse för Executive Coachings pÄverkan pÄ handling och interaktion i organisationers implementeringsprocesser, det vill sÀga verksamhetsstyrning. Studien Àr utförd ur ett aktörsperspektiv och behandlar fem coachade chefers upplevelse och syn pÄ hur coachningsprocessen pÄverkat den egna organisationens styrningsprocess. I studien behandlar vi grunderna för handling och interaktion, kommunikation, dominans och sanktioner. Executive Coaching förvÀntas utveckla förstÄelse för interaktiva processer och hur individen och gruppen pÄverkas i dessa. Studien resultat motsvarar det förvÀntade utfallet hos den coachade ledaren.
Kvotering till bolagsstyrelser : En argumenationsanalys avseende noterade bolag
Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.
Teamarbete hos tvÄ tryckerier
Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10)
Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier.
Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.
Att ledas av vÀrderingar : Hur anstÀllda upplever Employer Branding som styrmedel
Under de senaste decennierna har allt fler företag gÄtt över frÄn en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förÀndring krÀver en anpassning av styrmedel. Employer Branding anvÀnds som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för bÄde befintlig och potentiell personal och innebÀr ett slags vÀrdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anstÀllda. En fallstudie genomfördes dÀr sju anstÀllda pÄ ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.
Motivation i skolan- Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete?
Abstrakt
NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results?
LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.
Naturvetenskaplig undervisning med funktionshindrade elever : En intervjustudie pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet
Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.
"Inga konstigheter" : en intervjustudie av idrottslÀrares Äsikter kring rörelsehinder i undervisningen.
Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.
FörÀndringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur: erfarenheter hos Àldre kvinnor
Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.
Sjuksköterskans insatser för medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS
HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
?Fröken! Er choklad Àr utmÀrkt? Franskt vous-tilltal och titlarna Madame, Mademoiselle och Monsieur i undertexter pÄ svenska
I denna uppsats undersöks översĂ€ttning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Ăven översĂ€ttning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att kĂ€llsprĂ„kstrogenhet Ă€r den vanligaste övergripande strategin i materialet nĂ€r det gĂ€ller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin mĂ„lsprĂ„ks-anpassning Ă€ven förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande kĂ€llsprĂ„kstrogen strategi i alla materialets filmer. Den mĂ„lsprĂ„ksanpassade strategin Ă€r vanligare i materialets dokumentĂ€rer Ă€n i fiktionsfilmerna.
Myndigheten 2.0 : En komparativ analys av tvÄ myndigheters Facebooksidor
I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.