Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, så kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part får ut ett högre värde från den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intäkter vara kända. Därför är detta examensarbete där jag kartlägger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av både skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel på marken,samt av rennäringen, vilken använder det som betesmark. Skogsbolagens mål med användningen av lavbeteslandet är att maximera volymtillväxten av virke.

Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika inventeringsmetoder.

Sågverkssektorn har under flera år gått mot en ökad förädlingsgrad samt en produktion där slutprodukterna produceras i kvantiteter anpassade efter kundernas efterfrågan. AB Karl Hedin har varit framgångsrika att utveckla nya innovativa, högförädlade produkter samt med att öka värdet på produkterna genom att optimera postningarna och maximera sågutbytet. Sågutbytet är en viktig del av processen eftersom råvarukostnaden utgör cirka 60 % av kostnaderna för sågverken i Sverige och det är därför av stor vikt utnyttja råvaran på ett effektivt sätt. Ett specifikt exempel är att AB Karl Hedin har märkt att efterfrågan på urlägg av ändspont, urlägg av 45 mm reglar samt försäljningen av C14-reglar har minskat den senaste tiden och de måste därför hitta nya användningsområden för dessa produkter. Tidigare innovationsforskning inom träindustrin har framför allt undersökt produktutvecklingen och attityder till innovationer inom sågverksindustrin. Begränsade studier har gjorts inom träemballagebranschen och det finns därför behov av en ökad allmän förståelse för deras användning av produkter från leverantörer inom sågverksindustrin.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt? Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT).

Forest enterprises have always searched for ways to improve efficiency. For the past few years there has been an emphasis on stock-keeping levels. Increased demand for fresh round timber and the need to decrease the amount of tied-up capital has made the forest industry reduce its inventory levels. This has brought on a higher demand on the timber supply from the forest management districts concerning both delivery in time and assortment output. As a result, the flow of timber has fluctuated a lot with serious consequence for the timber supply during 1994.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur virkesflödet från Region Iggesund varierar under året och belysa orsakerna till detta samt att beräkna transportkostnader och analysera vilka distrikt som skulle kunna ha störst nytta av virkesfordon med Central Tyre Inflation (CTI) eller Super Singel hjul, alternativt hjulsystem som kombinerar de båda teknikerna. Utgångspunkten har varit rationell virkesförsörjning från skog till industri, med så låga virkeslager och transportkostnader som möjligt. Region Iggesund anskaffade 1,9 miljoner fastkubikmeter (m3fub) virke 2011, varav 45 % kom från egen skog och 55 % kom från lokala köp. Huvuddelen levererades till Iggesunds Bruk, Iggesunds Såg och Hallsta Pappersbruk. Regionen är uppdelat i sex distrikt, med Uppland i söder, Sveg i nordväst och Hudiksvall i öster. Däremellan ligger Bollnäs, Delsbo och Ljusdal.

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken.

Vid 1800-talets slut var stora delar av skogarna i Norrland starkt påverkade av dimensionshuggning (Kempe 1909; Tirén 1937). Det var i samband med den industriella revolutionen och en ökad efterfrågan på virke från de industriellt utvecklade länderna i Europa som exploateringen av Sveriges skogar tog fart på allvar (Björklund 1984; Kardell 1991). Dimensionshuggning och olika former av blädning fortsatte att vara de dominerande avverkningsformerna fram till mitten av 1900-talet då kalhyggesbruket fick sitt genomslag (Esseen m.fl. 1997; Ericsson m.fl. 2005; Enander 2007).

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Väg & Anläggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport är att Skanska ska få övergripande kunskap i ämnet i form av en lättläst rapport. Länsstyrelsen i Västerbotten uppger det totala antalet förorenade områden i länet till minst 1200 st. I MIFO, vilket är det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges länsstyrelser använder sig av, är för närvarande 618 st förorenade områden registrerade i Västerbotten. Antalet träskyddsanläggningar uppgår till 37 st varav fyra stycken har fått den högsta riskklassningen.