Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsÀtter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sÀgas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förstÄelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund Àr desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svÄrt för beslutsfattare i organisationer att fÄ en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gÀller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmÀnt mÀtinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Dagens organisationer stÄr inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvÀrlden. De mÀnskliga resurserna Àr organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens pÄ rÀtt sÀtt behöver det skapas förutsÀttningar och tillfÀllen dÀr relationer kan uppstÄ. Detta Àr nÄgot som diskuteras i bÄde forskning och litteratur sÄ Àven hur organisationer ska vara uppbyggda för att frÀmja arbetet kring medarbetarna.Denna studie Àr ett bidrag att anvÀnda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lÀrande om varandra för att förstÀrka relationiken.Processmetoden som har anvÀnts för att skapa kollektivt lÀrande hos medarbetarna Àr Attraktivt arbete. Deltagarna har fÄtt utföra metoden och observationer har gjorts pÄ hur deltagarna har agerat under processen.Resultatet visar att för att Ästadkomma ett kollektivt lÀrande behöver deltagarna visa pÄ engagemang och viljan att lÀra sig om varandra.

Abstrakt Social Engineering Àr konsten att manipulera mÀnniskor, för att pÄ sÄ sÀtt vinna deras förtroende. Med hjÀlp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgÄ sÀkerhetssystem och fÄ tillgÄng till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer pÄ tre stora organisationer med bÄde IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt fÄ en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka ÄtgÀrder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som rÄder kring Social Engineering, men Àven farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

IT-investeringar har under senare Är blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det mÄnga olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom omrÄdet. Vad det gÀller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvÄrar möjligheten att genomföra en ekonomisk vÀrdering. Framförallt Àr det mycket svÄrt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att vÀrdera dessa dÄ mÄnga av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som mÄnga andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Även frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Även i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r intresset för hur ledarskap pĂ„verkar individers möjlighet att trivas och förmĂ„gan att utvecklas pĂ„ arbetet. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att vĂ€xa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet Ă€r bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.