Motivation Àr ett begrepp som innebÀr att mÀnniskan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mÄl. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, Àr det viktigt med motiverad personal eftersom det Àr en bransch dÀr det rÄder hÄrdnande konkurrens. Det Àr vÀsentligt för organisationer att fokusera pÄ vad som motiverar deras anstÀllda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bÀttre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anstÀllda i deras arbete och att ta reda pÄ vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr för de anstÀllda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anstÀllda angÄende vad som Àr motiverande. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda pÄ tvÄ olika hotell i Stockholms lÀn.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt för organisationer att utvecklas och förÀndras för att delta i samhÀllets utveckling. Vid en förÀndring Àr det viktigt för ledningen att anvÀnda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnÄ en framgÄngsrik förÀndring.Syfte: Studiens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en empirisk studie, avseende anstÀlldas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anstÀllda vid ett förÀndringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförÀndring.Metod: Den metod som anvÀnts i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av intervjuer av anstÀllda som har varit med om olika förÀndringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgÄngen visar resultaten att en organisationsförÀndring medför olika reaktioner, bÄde positiva och negativa, hos de anstÀllda. Studiens resultat visar Àven att det Àr viktigt att anvÀnda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förÀndringsprocessen. Med hjÀlp av denna strategi kan de anstÀlldas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstÀrkas. Vidare framgÄr det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förÀndringsarbetet blir.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgÄngspunkt frÄn RÞviks teori gÀllande framgÄngsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. FrÄgor har skapats utifrÄn ovanstÄende teori som sedan stÀllts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har Àven stÀllt frÄgor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhÄllit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stÀmmer överens med vald teori.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Att genomföra förÀndringar inom organisationer Àr en utmaning eftersom det Àr mÄnga faktorer som spelar in i hur vÀl ledningen lyckas med att implementera förÀndringen. Idag misslyckas mer Àn 70 procent av alla organisationsförÀndringar. Anledningen till detta Àr bland annat att det uppstÄr ett motstÄnd till förÀndringen bland de anstÀllda. För att lyckas genomföra förÀndringar inom organisationer krÀvs att ledningen kan hantera och minska det motstÄnd som kan uppstÄ. Det Àr viktigt att ledaren inte pÄtvingar de anstÀllda vad de ska lÀra sig.

Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bÀttre tjÀnster till befolkningen genom att förbÀttra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige Àr till stora delar en av de mest vÀlfungerade i vÀrlden och den svenska allmÀnheten har ett starkt förtroende för sjukvÄrden i Sverige. Det sker en stÀndig förbÀttring och utveckling av sjukvÄrden. Innovationer inom sjukvÄrden har lett till ökad livslÀngd och förbÀttring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vÄrdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som Äterfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Den traditionella ekonomistyrningen rÀcker inte lÀngre till för att nÄ lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen mÄste moderniseras. Det rÀcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mÄl i styrningen. Undersökningar som gjorts visar pÄ att det finns ett samband mellan företag som anvÀnder icke finansiella mÄl och ökad lönsamhet. Ett annat omrÄde som ocksÄ kan bidra till en ökad lönsamhet Àr företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förstÄelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mÄl men Àven begreppen vision och vÀrdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin Àr insamlad genom Ätta kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Denna uppsats har till syfte att undersöka hur organisationen Visita genom sin kampanj Dubbelstöten försökte pÄverka Socialdemokraterna. FrÄgestÀllningarna berör varför kampanjen initierats och hur den formulerats och genomförts och hur utomparlamentariska organisationer agerar pÄ en politisk marknad. Undersökningen genomfördes genom att bÄde analysera intervjuer med Visitas kommunikationschef om hur kampanjen framkommit och genomförts samt att genom semiotisk analys undersöka den reklam som kampanjen anvÀnt sig av. Intervjuerna pÄvisar behovet för organisationer att ha bÄde hög intern och extern legitimitet för att kunna genomföra pÄverkanskampanjer. De semiotiska analyserna visar ocksÄ att reklambilderna Àr formulerade med tydliga anklagelser och att fördubblad moms pÄ restaurangmat och fördubblade arbetsgivaravgifter för unga medför digra konsekvenser för bÄde besöksnÀringen och ungdomar som vill ha ett arbete. Analysen pÄvisar ocksÄ att kampanjen Dubbelstöten för det mesta gÄr att relatera till Kjell Nowaks och Karl-Erik WÀrneryds kampanjmodell men att det funnits brister i hur dess kommunikationsobjekt varit definierat samt att de inte försökt pÄvisa den allmÀnna opinionens tillstÄnd för Socialdemokraterna. Efter riksdagsvalet har Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildat regering vilket medfört att momsen pÄ restaurangmat förblir pÄ dess nuvarande nivÄ medan arbetsgivaravgifterna verkar komma att höjas..

MÀnniskohandel Àr en brottslighet som fÄtt globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nÀtverk som utbrett sig över stora delar av vÀrlden. Detta Àr nÄgot som dagens makthavare bör ta pÄ största allvar. Genom globaliseringen sÄ har grÀnserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i vÀrlden har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det Àr mellan en till fyra miljoner mÀnniskor som varje Är faller offer för mÀnniskohandeln majoriteten av dessa Àr kvinnor och barn. I detta sÄ ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.