Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta Examensarbete Àr en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anstÀllda arbetar i lag frÄn order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anstÀllda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anstÀllda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter dÀr de vÀxlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppstÀllda mÄl för till exempel leveranssÀkerhet och produktivitet.

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbÀttringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta dÄ de insett vikten av att stödjande funktioner mÄste hinna med i utvecklingen av kÀrnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhÄllas. FM beskrivs som ett sÀtt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krÀvs för att kÀrnverksamheten skall kunna bedrivas och bli sÄ effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kÀrnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den hÀr uppsatsen Àr skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svÄrgreppbart.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Denna uppsats fokuserar pÄ arbetstrivsel i mÀnniskobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i SkÄne, med de speciella förhÄllanden som dessa innebÀr. RÄmaterialet i dessa organisationer utgörs av mÀnniskor ofta i behov av hjÀlp och stöd. Tidigare forskning visar pÄ att arbetstrivsel Àr ett fenomen som har stor betydelse för bÄde individ, grupp och samhÀlle. Det finns dÀrför en stor vinst i att försöka sÀtta sig in i de aspekter som bidrar till att stÀrka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. DÀrmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln pÄ en psykisk pÄfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

SAMMANFATTNINGMĂ€nniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste Ă„ren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen pĂ„ och efterfrĂ„gan av projektledare har ökat kraftigt under en lĂ€ngre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbĂ€ttra resultatet av projekten. DĂ„ organisationer oftast Ă€r utsatta för konkurrens Ă€r det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bĂ€ttre för att inte gĂ„ miste om kunder och uppdrag. En organisation mĂ„ste dĂ€rför ta tillvara pĂ„ de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt anvĂ€nda dessa för att effektivisera och förbĂ€ttra andra projekt inom organisationen. DĂ„ det finns ett stĂ€ndigt behov av att förbĂ€ttra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera pĂ„ vilket sĂ€tt organisationer förhĂ„ller sig till begreppet kunskapsöverföring.