Sekretessbelagd.

LuleÄ kommun stÄr inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, dÄ de Àldre arbetstagarna vid kommunen gÄr i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet Àr att skapa en bild av vad som har fÄtt nuvarande anstÀllda att vÀlja LuleÄ kommun som arbetsgivare och vad som kan fÄ LuleÄ kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid LuleÄ kommun skiljdesig Ät beroende pÄ yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmÄner pÄ arbetet och kÀnslan av att utföra ett vÀrdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just LuleÄ handlade om allt frÄn att deras partner hade flyttat hit, nÀrhet till hemkommun och till en ren slump.

During the early 1990ÂŽs, the Swedish commercial air traffic was de-regulated and the new market-condition made it possible for low-budget airlines to enter the Swedish market. The former monopolistic airline company, Scandinavian Airline Systems (SAS), was facing a new type of competition which had the advantage of offering much cheaper air trips than SAS. Adding the decrease of profitability that struck SAS as well as other airline companies after the terrorist attacks on the 11th of September, forced them to carry out a mayor reorganization programme. The programme, called ?Turn Around 2005?, was a direct economical measure that begun in 2002 and lasted until 2005 and resulted in a cost saving of 14,5 billion SEK as well as a notice or a transfer of 6000 employees.The purpose of this essay is to investigate if the opinion of the consumer, the image, corresponds with the profile that SAS wishes to mediate today.

Abstract The present study examined if early deaf people and people with severe hearing loss perceive visual information differently than hearing people. An experiment was conducted with eight deaf participants and eight participants with normal hearing. The participants were between the ages of 18-74 years. The participants were asked to look at fifteen different images portraying manipulated illusions, and then assess if the images were of the same size. Subsequently another image depicting a different illusion with a face hidden in it was presented to the participants.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag pÄ nÄgot sÀtt för att minska biltrafiken. SÄ Àven Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmÄn för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hÀlften av restiden med kollektivtrafik tillbringas pÄ bytespunkten, ÀndÄ Àr det en plats som lÀtt glöms bort. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som pÄverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie pÄ tvÄ bytespunkter i Göteborg. I fallstudien har bytespunkterna Hjalmar Brantingsplatsen och Marklandsgatan undersökts. Detta har gjorts med hjÀlp av en checklista skapad efter den forskning och de teorier som nÀmns i uppsatsens kunskaps- och forskningsöversikt.

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda vĂ€rderingar, som bĂ„de dem och deras anstĂ€llda kan stĂ„ för. Detta Ă€r nĂ„got som pĂ„verkat organisationerna runt om i vĂ€rlden, de mĂ„ste lĂ€gga mer fokus pĂ„ att kommunicera dessa vĂ€rden enhetligt bĂ„de internt och externt för att framstĂ„ som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation Ă€r nĂ„got nyare i offentlig sektor, men har blivit ack sĂ„ viktigt under de senare Ă„ren. Kommuner erhĂ„ller mĂ„nga viktiga tjĂ€nster med stort vĂ€rde i samhĂ€llet vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstĂ„ som en eftertraktad arbetsgivare Ă€r dĂ€rför viktigt i mĂ„nga aspekter, bland annat för att kunna attrahera rĂ€tt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krĂ€vs av den offentliga sektorn för att kunna stĂ„ upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare som Ă€r ansvariga för personalfrĂ„gor pÄ Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvĂ€rlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumĂ€rke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke ochkĂ€rnvĂ€rden till potentiella arbetstagare? FrĂ„gestĂ€llningarna besvarades med hjĂ€lp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare pĂ„ Sundsvalls kommun.

This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society?s means for helping persons in crisis..

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hÄllbar utveckling, utifrÄn fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hÄllbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie lÄg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning frÀmst ser begreppet som naturvetenskpligt dÀr de i praktiken arbetade med kÀllsortering och Ätervinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssÀtt var att arbeta utifrÄn ett socialt perspektiv, dÀr undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

This essay explores to what extent the Swedish language version of Google Images meets the usability requirements of average everyday users. Previously published studies on user behaviour and users? interface and search option preferences define the usability requirements, which are matched against Google Images? actual interface and search options. The retrieval method of Google Images is also briefly discussed, and users? opinions about Google Images too, as they come across in the previously published user studies.The findings are that Google Images lack some of the things that users ask for, but it still seems to be the most used image search engine among average internet users and more appreciated than other search engines.

Abstract Uppsatsen behandlar Ă€mnena organiatorisk förĂ€ndring samt varumĂ€rkesladding. Även identitet, profil och image diskuteras. I arbetet har vi anvĂ€nt oss av Lindex som fallföretag. Omladdning av ett varumĂ€rke blir aktuellt nĂ€r mĂ€rkets brand equity stagnerat eller nĂ€r företag önskar förĂ€ndra de vĂ€rden som Ă€r kopplade till varumĂ€rket. Detta tillsammans med en organisatorisk förĂ€ndring har varit aktuellt i vĂ„rt fallföretag Lindex.

Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Parken Zoo försökte rÀdda sin image och pÄverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har Àven som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan tvÄ texttyper,samt belysa vilka sprÄkliga resurser som anvÀnds för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benÀmns som Benoits teori om imagereparation. Materialet bestÄr av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade pÄ Facebook frÄn Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrÄn Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rÀdda sin image genom att ifrÄgasÀtta uppgifterna som framkommit,framhÀva goda egenskaper och vÀrderingar samt redogöra för ÄtgÀrder som vidtagits och ska vidtas.JÀmförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder pÄ attkommunikationen pÄ Facebook kÀnnetecknas av en mer personlig och nÀrhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena Àr mer auktoritÀr.